2013-04-11
22:46:59
Dag 160
Idag är ingen bra dag...allt känns piss bara...återkommer i morgon!
2013-04-10
22:39:22
Dag 159 Frukost-tips
Åh, nu måste jag bara dela med mig av historiens bästa frukost...
FRYSTA körsbär!
Japp, det hela började med att jag i morse tog upp en hel massa körsbär från frysen. Tanken var att jag på kvällen skulle baka muffins (jag ansvarar för fikat till jobbet i morgon)...ja, av någon märklig anledning så smakade jag på ett av de frysta bären...jag tänkte något i stil med att frysta hallon smakar ju som glass fast godare..vad kan då inte frysta körsbär smaka?
När jag väl smakade en kunde jag inte sluta! Åh, så gott det var! Och det var perfekt till frukost. Satt och smaskade körsbär på jobbet och det var supergott! Verkligen en rolig överaskning och något jag återigen kommer att prova till frukost! Jag är lite av en slöis på morgonen och gillar verkligen tanken på att ha något snabblagat till frukost. Något jag kan ta med mig till jobbet, som jag kan äta när jag kommer fram efter min morgonpromenad till jobbet.
För övrigt också en sak som har förändrats genom Itrim (eller är det min medicin?), men mitt blodsocker är nu så stabilt att jag inte "måste" ha mat direkt när jag vaknar...förut kunde jag känna yrsel om jag inte åt inom 20 minuter efter jag vaknat. Nu är det mer regel än undantag att jag kanske väntar 40-60 minuter innan jag äter något. Dricker vatten gör jag dock nästan så fort jag rest mig ur sängen!
Tänk vad det sätter igång i kroppen, en förändring av vikten..det leder till små förändringar, som leder till fler förändringar och plötsligt står man där! Och har ändrat på sitt liv..och man vill inte tillbaka! Det är ju så underbart som det bara kan bli!
2013-04-09
22:24:48
Dag 158
Ibland blir det bara för mycket....idag har fem oberoende av varandra, frågat hur mycket jag har gått ner i vikt och hur det går med vikten. Jag var nog lättirriterad från början...men jag kände varje gång jag svarade att det var som ett slag mot mig själv. Ja, jag har gått ner 16 kilo. Ja...nej, det är inte mer än så...va roligt att du ser skillnad på mig, jag känner skillnad..är det svårt? Ja, det är det. Hade det vart lätt hade jag ju klarat detta för länge sedan och inte gått upp allt igen...ja, jag vet inte vad jag ska säga...idag är en sådan där dag.
Tittade på Biggest loser Sverige också. Vilka viktnedgångar! Att inte vara nöjd med att "bara" gå ner 4-6 kilo på en vecka...ja...det är svårt att gå ner i vikt, vad hade ni trott?
2013-04-07
21:42:54
Dag 156 Hahaha!
Nu spritter det bara i kroppen!
Japps, för jag har grejat det! HAHAHA! Så glad..det bara bubblar i kroppen. Jag är så stolt! Å det är bara jag hemma, så jag kan inte dela denna genuina glädje med någon speciell..Samson har fått en stor kram och en köttbit som jag hittade i kylen! Wuhu! Sen ringde jag min bror, men han var mer "varför tränar du inte som dom säger på Itrim..du ska ju köra programmet allin"...skit samma, hade inte tid att svara...så tackade för mig och sa bara att jag hoppades få dela glädjen med honom..ringde vidare till pappa å mamma..som nu är åter i Sverige efter semester utomlands! Pappa blev stolt å sa grattis! Å nu måste ni få dela samma glädje med mig!
Jag gjorde det! Det blev ingen fitnessfight idag..det blev löpning.
Jag sprang på löpbandet i hela 40 minuter!
Kan du förstå?
För ett år sedan..då hade jag bekymmer med att klara 10 minuter i sträck! Å nu gjorde jag 40 minuter! HEEEEJA mig! Så stolt över mig själv! Det här kommer bli en underbar månad!
Nu ska jag bara njuta av vad jag nyss åstadkommit...
Imorgon ska vi på lägenhetsvisning. En bostadsrätt som vi är lite sugna på...
Men nu...som sagt; njuta av underbara känslan!
2013-04-06
22:35:09
Dag 155 Jeansprovning
Är jag knäpp som visar dessa bilder? Förmodligen..men å andra sidan kanske det gör mig mer motiverad att få visa upp ett par snyggare bilder...!
Jag fick ett par mål-jeans av min mamma. De är i storlek 46 men är mindre än de 46:or jag faktiskt kan ha...
De är faktiskt mycket snyggare i rätt ljus...de är liksom grå, mörkgrå. Lågtskurna..
Har egentligen aldrig varit intresserad av kläder innan jag började med denna Itrim-resa. Nu börjar jag mer och mer känna och faktiskt gilla att klä mig i fina kläder. Eller överhuvud taget bry mig om vad jag klär på mig. Tidigare har det mest varit; är det rentvättat och färgglatt så fungerar det! Nu vill jag också att de ska vara snygga kläder, de ska sitta bra och jag bryr mig och lägger ner energi på att hitta kläder som framhäver mina fördelaktiga kroppsdelar..och döljer de mindre fördelaktiga...
Tja..inte för att jag ÄLSKAR hur jag ser ut, det kan jag inte påstå. Men jag börjar sakta men säkert uppskatta mina former..men mest gillar jag hur min kropp fungerar och att den fungerar! Att den är stark och mer välmående än på många herrans år!
I alla fall.
Har som ett "delmål" att kunna ha dessa jeans på min födelsedag.
Den 2 maj.
Vad tror ni om det? Det är ju inte omöjligt eller hur?
2013-04-06
12:11:19
Dag 154- 5 april
Det var ju dag 154 igår. Då gjorde jag och sambon ett medvetet val att inte träna Fitnessfighten. Han fyllde nämligen år...så vi njöt av en gemensam promenad istället. God mat, gott att dricka....
Å jag drack vin, för första gången...på ja...en evighet...skämdes lite över det igår...men samtidigt..idag..så struntar jag idet. Det är ingen fara. Jag har bestämt mig (igen) för att inte skämmas över mina val, så länge de är planerade val. Jag är medveten om att vissa av valen "stoppar upp" viktminskningen...men det är något som jag får ta, helt enkelt.
Mer och mer känner jag känslan att jag gör detta för min skull. Det roliga är också att jag mer och mer känner en genuin kärlek till mig själv. Och en stolthet över att jag lyckats med de 16 kilon som permanent har lämnat min kropp! Det är en fantastisk känsla...och att känna att jag gör detta för mig...tidigare har det alltid varit för någon annan eller för att jag "borde"...
I torsdags när jag sprang på löpbandet..fick jag en stark känsla av WOW.
Vad har jag uppnått det senaste året? Det är ju helt fantastiskt!
Vilken känsla att jogga/springa i 10 minuter och känna att kroppen vill mer.
För exakt ett år sedan var jag och sambon också med i Fitnessfighten, men då gick jag i snabbtakt i 10 min, sedan så sprang jag kanske 5 av totalt 20 minuter varje pass. Då var jag stolt...
Då vägde jag mer också. Men det var bara början..
Är glad idag. Över allt jag lyckats med.
Och allt jag kommer lyckas med!
2013-04-04
19:50:43
Dag 153
Vissa dagar kan jag verkligen njuta av I-lands problem...när jag genuint tex kan ställa mig på vågen och känna i hela kroppen att just nu är mitt största problem att jag väger samma sak idag som jag gjorde för två veckor sedan. Eller när jag tittar i kylskåpet och ser att jag bara har ett ägg kvar och jag skulle koka två..och jag verkligen bara "neeej"..å det känns att "det här är verkligen inte bra".."detta är illa"! "Rikigt illa"!
Men inte idag. Idag har jag träffat ett alldelles för ung kille som visste FÖR mycket om ordet "tortyr" och dess sanna mening. Idag har jag också haft en kollega som blivit vittne till ett självmordsförsök av en mamma vars fyra barn också blev vittnen till detta..jag har också träffat en kille som är född i Syrien av somaliska föräldrar som själv aldrig bott i Somalia, men som vi..i Sverige..nu ska skicka tillbaka till Somalia, för att han inte får uppehållstillstånd här..vi ska skicka tillbaka en minderårig..en 13-årig liten kille själv till Somalia..där han aldrig varit..
Ja...kanske kan ni förstå min frustration och dagens icke-accepterande förhållningssätt mot alla som har vanliga problem?! Normalt kan jag vara ödmjuk mot andra...idag..efter jobbet känner jag bara att kroppen skriker "NEEEEJ". Det är något som är fel...i världen..varför tar vi inte bättre hand om våra barn?
Det sårar mig i min medmänsklighets-själ att inte alla barn har det bra. Och att vi i Sverige kan vara så puckade som accepterar Migrationsverkets beslut. Suck. Låt folk stanna i en månad. Gör en snabb-bedömning; "Stanna eller åk hem" Bedömning, beslut, verkställ. Snabbt. Låt inte folk stanna flera år..och dra ut på processen..nej..usch..det gör ont i själen att träffa dessa människor..och det gör ont att veta att vi kan göra så lite för de som behöver hjälp..medan andra får stanna...som inte "förtjänar det"..jaja...det är dagens irritationsmoment.
Bär just nu på en ilska mot det mesta. Ändå känner jag mig groundad. Lugn. Stabil. Men ändå irriterad.
Jag fick min vita stegräknare idag. Stolt. Redo att börja gå mera. Satsa stort. Träna. Bli fit. Hitta fokus igen.
Idag blir det Fitnessfight-pass nummer 3! Sambon är fortfarande med i gamet! Och jag har lite lättare att släppa jobbet när jag tränar..så det är både bra för kropp och själ...!
Är också en sådan där dag då jag funderar på att byta jobb...fast vad skulle jag annars göra? Tror att jag ska jobba med människor...tror att det är min livsuppgift, mitt kall...eller? Nja..nu ska jag träna...!
Några önskemål om framtida inlägg? Behöver tips, så jag har idéer när fantasin sinar...
2013-04-03
18:58:32
Dag 152
Hejhopp!
Jag är tillbaka igen! Har varit i Götet och hälsat på svärmor, svägerska +man och barn! Det var riktigt trevligt och sköt med ett avbrott i vardagen. Till påsk har jag också gått lite utanför mina kostplaner...men det struntar jag i! Jag mår bra och behåller min vikt på stadiga 88,5 kilo! Inte superbra, men det är stadigt...i april månad ska jag och sambon ta "nya" tag och se till att vi kommer upp på banan igen...eller vi och vi, mest jag..
Men "äntligen" så känns det som att vi gör detta tillsammans.
Det är inte längre jag som kämpar med min vikt för att vi ska bli gravida.
Det är vi som vill bli gravida och vi som mår bra av bättre vanor. Vi som ska gå ner i vikt tillsammans. Dessutom så har vi konstaterat att vi nu nästan väger exakt samma sak...så om han vill fortsätta att väga minst i familjen (Samson räknas inte), så måste han lägga på ett kol!
Min stegräknare har också i dagarna tagit sitt sista andetag...beslutade mig då för att beställa nya batterier och en till stegräknare på tappa.se..den ena stegräknaren ska min sambo få i födelsedagspresent och den andra behåller jag själv. Tycker att det är rätt bra för att hålla koll på vardagsmotionen. Funderade också ett tag på att köpa en sådan man hänger runt halsen men de visade sig ha en 10 sekundersspärr vilket då inte räknar med de här småstegen som jag då kan ta på jobbet (ex. till och från faxen eller dokumentförstöraren). Har som ny taktik börjat med att bara mala ett ark i taget, så att jag ska få lite extra steg i vardagen...känns bra tycker jag...nu är jag väldigt pepp i alla fall. Känner att jag mår bra och är redo att ta mig an en mer Itrimig livsstil med mer fokus på välmående och hälsa..men också att komma igång med mer träning! Vill så gärna att vikten ska fortsätta neråt, det är ingen brådska...men det är roligt om det rör sig lite mer!
2013-03-28
21:08:44
Dag 146
Jag vet inte vad som händer i min kropp...de senaste dagarna har jag varit så trött..så oerhört trött...du vet, så där man känner sig när man håller på att bli sjuk...liksom supertrött..vet inte vad jag ska göra åt detta, eller om jag inte ska göra något alls. Just nu är i alla fall min plan att sova. Och det mycket. Så under påsken ska jag försöka sova så mycket som min kropp behöver. Det ska jag göra!
Har ni föresten sett senaste avsnittet av Vetenskapens värld? Det som handlade om periodisk fasta?
Mycket intressant! Rekommenderar det verkligen...! ;)
2013-03-27
20:26:38
Dag 145 Framsteg i vardagen
Idag har jag varit på planeringsdag hela dagen...jag trodde att det skulle innebära massa onyttig mat och INGA steg...ack så fel jag hade! Jag är verkligen supernöjd med hur dagen blev.
Jag hade som mål med dagen att göra så kloka matval jag bara kunde, med mig hade jag också några Itrim-bars som backup, ifall maten skulle vara "katastrof" i viktminskningshänseende...(bara det att tänka så långt är framsteg för min del!)
Först serverades frukost...och då kände jag bara "nej..detta är inget för mig". Det var vittbröd, smör, ost och gurka...te, kaffe eller choklad. Jag valde att äta gurka, en Itrim-bar och kaffe med en snutt mjölk i (jag kan INTE dricka svart kaffe..det bara går inte...).
Sedan var det lunch. Till min stora förtjusning så var det påskbuffé! (tänk för ett år sedan, eller 6 månader sedan..då hade jag fasat över tanken på en buffé..nu är det min favorit!) Nu kunde jag ju välja och vraka! Bara äta det som passar in i mitt matschema liksom! Så det blev ägg, två bitar sill (jag var ju såååå sugen!), lite falafel (innehåller ju kikärtor, så lite bra var det väl?), kyckling och massor av sallad! Efterrätten hoppade jag över och njöt istället av ett stort glas med vatten och 7 (!!!) bitar citron i...det var lite jobbigt att alla kollegor åt av efterrätten, men jag blev lite peppad av min chef som liksom "tänk på ditt mål, du är jättestark", Blev riktigt smickrad över att hon la märke till att det var svårt för mig och att hon tog sig tid att peppa mig, det stärkte mig i mina val!
Eftermiddagsfikat bestod av sockerkaka, pistagekrans, paj med vaniljsås...konstigt nog var det inte alls svårt att då välja vattnet igen..ta lite extra citronskivor och bara se på hur andra åt...mina tankar kretsade inte alls kring avundsjuka eller bitterhet över att jag inte "får" äta som "alla andra"...nej, istället tänkte jag något i stil med "vad min kropp mår bra av att sitta här och njuta av vatten istället för att proppa i sin massor av feta sockriga efterrätter...jag är stark och målmedveten, och jag fixar detta"...Lite som en minimeditation vid bordet..fast med öppna ögon! Jag är i alla fall stolt över mig själv...och på hela dagen samlade jag 5600 steg innan vi kom tillbaka till kontoret, jag valde sedan att gå hem från jobbet och sedan ut med vovven...så...nu när jag skriver detta är jag uppe i över 11 000 steg och jag har lagt undan stegräknaren för dagen! Målet är uppfyllt!
Jag är superglad och stolt! Speciellt över att jag nu verkligen märker i vardagen att mitt mattänk har förändrats..och att detta betyder att det inte bara är ännu en gång jag jojobantar, nu är det på riktigt...nu följer hjärnan med också! Nu är jag på G på riktigt!!
2013-03-25
19:38:17
Dag 143
Idag har jag och min sambo beslutat att vi ska köra en till månad med Fitnessfighten. Vi gjorde det senast för exakt ett år sedan. April 2012.
Då var väl mest syftet att vi skulle utmana varandra och för min sambo, att börja träna.
Nu...
Ett år senare.
Så är vi båda två lättare (viktmässigt) och gladare och tränar mer regelbundet.
Inte för att det kanske hade så mycket med Fitnessfighten att göra...
Men det är en kul grej och för sambon, som älskar att göra efter ett träningsprogram och har svårt för att bara köra olika varje gång (som jag gillar), så tror jag att detta kommer bli kanon!
Speciellt då min motivation varit lite upp och ner den sista tiden..
När det kommer till mitt Itrimmande, blir jag bara trött...och frustrerad..
Jag gör som jag ska, men äter mer kolhydrater...vilket jag inte borde, men jag märker sådan stor skillnad nu när jag äter medicinen..så jag går faktiskt på min magkänsla.
Jag vill också må bra när jag går ner i vikt..!
Så det så...
Det kanske är fel...men jag pratar mycket med min sambo om det och han är ett bra bollplank.
Han liksom jag anser att detta är en längre resa. Inte bara för Itrim och att de ska tjäna pengar på att jag använder mig av deras koncept...utan att jag ska må bra..i det långa loppet...
Och aldrig återvända till TjockisZillen.
Utan få en minizill...och själv bli en FriskZill..
Typ..
Oj, vad jag blev sillsugen nu...ska sluta skriva!
Vi hörs!
2013-03-23
14:24:10
Dag 141
Hejhopp! Inget nytt idag...ska ha lite tjejmiddag ikväll..ska bli riktigt kul! Hörs ;)
2013-03-21
20:08:24
Dag 139 PEPP!
Wow! Idag har jag varit på mitt första grupp-pass någonsin!
En kollega till mig som jobbar som familjerättssekreterare i kommunen leder också pass på Friskis och svettis.
(som jag för övrigt hade MASSOR av fördomar om..innan jag gick dit..det mesta var väl sant, fast fick en positiv tvist)
Det var jätteroligt!
Visserligen var meddelåldern 55-60, och då drog jag ju ner medelåldern ett par år då jag va den yngsta deltagaren..sedan kom två kvinnor i 40-års åldern..hehehe..
Först var jag jättenervös..sedan kom jag in i det så mycket att jag glömde tid och rum och bara körde på.
Det var precis detta jag behövde som avbrott i vardagen och mina träningsrutiner!
Blev också imponerad av mig själv att jag ändå kunde "hänga med" något så när..
Jag har nog bättre kordination än vad jag trott.
Det var också förvånansvärt "roligt" att se sig själv i spegel när jag tränade!
Vilken skillnad i kroppen! 16 kilo!
Jag har ju för tusan fått mer markerad midja...å låren är inte superstora längre!
Riktigt peppande var det!
2013-03-19
22:32:19
Dag 137 Vägning
Idag var jag på gruppträff igen.
Tyvärr ledde den inte till den positiva känsla jag brukar få när jag går på gruppträffar...
Utan en mer ångestladdad känsla. En deltagare avslöjade att hon nu gått ner 27 kilo!!
YISSES!
Själv...så...
har jag ingen bra känsla i magen just nu...känner mig värdelös och äcklig..
Ful och otillräcklig.
Är samtidigt (konstigt? jo, jag vet) stolt och glad över det jag hittills åstadkommit.
Dagens vägning:
Midjemått: Ingen aning (110 cm)
Vikt: 90,6 (104,2 kg)
BMI: 37,2 (42,8)
Fettprocent: 40,1 (45,8%)
Dagens vägning var inte heller så peppande..då jag enligt denna vägning gått upp i vikt....
Men...som tur är så har jag ju ER..
Så när jag surfade in på bloggen efter vägningen..såg jag alla era peppkommentarer..
Och beslutade mig helt enkelt för att skita i dagens vägning..
Det är en bula på vägen..upp i sadeln igen.
Detta firades med 30 min styrketräning..
Nu är det bara påt igen!
2013-03-18
21:46:54
Dag 136
Äntligen fungerar internet som det ska igen! Tänkte att jag skulle skriva ett lååångt intressant inlägg..men lusten försvann..och inspirationen också...känner mig rätt matt i kroppen å är lite dämpad idag för att jag inte tyckts gå ner i vikt..så tråkigt! :(
I morgon ska jag till Itrim igen...på gruppmöte...hoppas det ger mig mer inspiration..för just nu är jag bara less...
Bra idag:
-tog mig upp ur sängen
-gick till jobbet
-gick ut med hunden
-började inte gråta på jobbet
2013-03-16
21:26:08
Dag 134
Hej på er!
Idag är det dag 134 som gäller.
En dag i slöhetens tecken! Eller inte direkt...
Dagen började med en rejäl promenad...jag å Samson..i vår/vintersolen...
Det var nästan bara han och jag ute, imorse vid 9-tiden. Tyckte ändå det inte va för tidigt..härligt med sovmorgon!
Sedan när jag kom hem blev det mysfrukost, med sambo och Samson.
Sedan hade vi lite trimning av tassar (se nedan på alla dreads som blev avklippta). Så nu är Samson redo att möta slaskvår..när den nu behagar göra sitt inträde i våran stad.
Sedan hade vi lite städning, vilket resulterade i att vi fotograferade ännu mera saker och la ut på tradera.
Träning blev det också. Inte så länge dock, men ändå..sedan har vi mest slappat idag..tagit det lugnt och njutit...
Bra-ig!
-tränat
-uppnått stegmål
-druckit en massa vatten
-klippt Samson
2013-03-14
23:20:59
Dag 132
Idag har jag bara motionerat med vovve-promenader..tänkte det får räcka så..jag vill inte att knät ska paja nu när jag känner mig så pepp på att motionera...
Något annat...
Det kom upp en diskussion på jobbet idag..angående BMI. Och hur mycket man ska "lita" på detta difusa skattningsverktyg för fetma och övervikt. Min åsikt är ganska tydlig. Vi är inte tjockare än vad vi gör oss. Eller något sådant. Jag tror inte att man kan gå enligt en generell skala och tro att det är liksom det RÄTTA. Däremot förstår jag ju syftet att ha den...skalan, alltså. Det är ju vettigt, så att man kan ha något att jämföra med. För är det något vi människor älskar att göra...så är det just att kategorisera och jämföra. Det är vår vettigaste syssla i livet. Allt ska kategoriseras. Kyl-frys-skafferi. Motion-vardagsmotion. Snabbmat-långsam mat. Högt-lågt. Höger-mitten-vänster. Badrummet-sovrummet. Vad ska vara vart? In i fack med saker och ting...punkare-svartrockare. AIK:are-Djurgårdare. Det finns liksom inget stopp på det. Sjukligt smal-smal-hälsosam-mullig-överviktig-fet-sjukligt fet...hej och hå!
I alla fall tror jag att vi är så olika, vi människor. Att man helt enkelt -lättare sagt än gjort- måste lita på sig själv och sin egen förmåga att uppskatta vad som är hälsosamt för just mig. Som sagt, det är lättare sagt än gjort. Själv har jag väl alltid varit pinsamt medveten om att jag väger för mycket. Så. Eller är för stor. Egentligen gillar jag inte den här viktnojan som finns. Den är liksom bara skapad för att företag ska tjäna pengar på oss fåfänga människor. Det tror jag. Jag tror inte alls att välmående sitter i mitt fett. Eller ens i min kropp eller vikt. Allt är nog förmågan att själv välja hur jag ska förhålla mig till saker och ting.
Idag när jag såg mig själv i spegel och verkligen såg mig själv. Betraktade mina ansiktsdrag. Mina axlar. Mina nyckelben (vem hade trott att jag faktiskt har sådana?). En annan sak: Nyckelben. Det har jag alltid tyckt varit lite anorexi-varning när man ser dem på folk...förens nu..när jag ser mina egna i spegeln...wow....ganska snyggt faktiskt och ytterligare ett bevis på min resa jag gjort..ja, det var som sagt en bisak...eller egentligen inte...när jag såg mig själv så fick jag en sådan go känsla i magen...en riktigt stark känsla av att vara glad och nöjd och tacksam över min kropp och allt vad den kan klara av!
Blev stolt över min kropp och kände lycka blandad med sorgsenhet. Det har tagit 26 år att inse detta. Att komma hit. Jag skulle så gärna vilja åka tillbaka i tiden, träffa MiniZillen och säga att allt kommer bli bra. Skit i alla som trackar din kropp bara för att du är amazing! Du är fin som du är, träna för att du mår bra av det...ät vad din kropp mår bra av, det kommer lösa sig!
Har en go känsla i kroppen idag och jag mår bra. Det är svårt att hålla sig motiverad till att gå ner i vikt..så jag struntar i det just nu. Nu är det fokus på att fortsätta att må bra...att äta bra och motionera så att kroppen blir starkare!
2013-03-13
21:59:00
Dag 131
Tiden går fort när man har roligt...jag har haft riktig huvudvärk idag och kännt mig lite nere...fick tipset av en kollega att löpträna, hon sa att det är den bästa medicinen mot huvudvärk alla gånger. Jaha, tänkte jag...jag är inte den som är den. Plus att jag känner mig lite allmänt pepp så där av att jag nu skriver på facebook när jag tränar och får en massa peppande kommentarer som gör mig än mer taggad! I alla fall...så när jag kom hem blev det lite jogg efter att ha vilat huvudet och fyllt på med lite vätska...
Nu så här efter joggningen, 25 minuter blev det...så slötittar jag på "Pepp", ett program av tidningen Wellness. Superbra, om jag får säga det själv! Extra roligt är ju att en av mina favoritbloggerskor Linda var med i ett avsnitt!
Blev verkligen pepp av att se på detta program. Så det är dagens tips!
Dagens braiga-lista:
-Joggade
-Stegmålet avklarat
-Följt matplanen
-Unnade mig att gå med i en bokcirkel på facebook (äntligen någon VERKLIG nytta med facebook)
-Unnade mig en extra lång dusch
-Lyssnat på ljudbok och njutit av mitt eget sällskap
-Stod upp för min åsikt och sa till chefen att jag inte kunde jobba mer än 100% och att 300% är orimligt (extremt stolt över detta..riktigt modigt av mig!)
-Lyssnade på min kropp och gick hem tidigare från jobbet
-Hemma-fikade med sambon (bara kaffe, inget fusk!)
Kolla Linda på bilden! Såååå fin hon är, å så inspirerande! Är så glad att hon bloggar och skriver om sin resa och är glad över att kalla henne min cybervän, då hon alltid är så peppande och skriver uppmuntrande ord!
2013-03-12
22:52:54
Dag 130
Idag är en bra dag. För idag har jag hittat ett skärp, när jag rensade lite bland mina kläder...alltså, va mycket kläder jag har! Och ändå har jag så lite...va märkligt! Nu på kvällspromenaden var jag ute med Samson och lämnade ett par träningsbyxor i klädinsamlingen...hade på mig dem igår, och det gick inte att springa i för de hasade ner över höfterna...rätt märklig och mäktig känsla faktiskt! I alla fall...skärpet!
Jag hade det i somras. Så bara sådär på skoj satte jag på mig skärpet igen och satte i det hålet som va mäst nött i...Titta på resultatet!
Haha! Jag visste inte hur jag skulle fotografera...lite klurigt när man inte har assistans av sambon! Men..så här blev det. Kändes lite mer verkligt när jag såg det här...när jag höll i skärpet och bara lät känslan sjunka in. Mäktigt.
Det här har jag åstadkommit än så länge. Och mer ska det bli. Jag mår bra idag, inga nya förkylningssymptom trots konditionsträningen igår. Men..tyvärr lite öm i vänstra knät..inte ont, så det är ju bra...men öm...valde därför att begränsa motionen till endast vardagsmotion och promenader med hunden. Rätt lagom. Imorgon ska jag träna igen. Känner mig sååå peppa. En vikt-kompis är också gravid och jag är så glad för min Emsut:s skull! Blir så peppad av att se hennes mage(bebis) växa!
Braiga-listan
-Hjälpte en nyanställd på jobbet under hela dagen
-Gick till och från jobbet
-Endast medvetna mat-val
-Stegkvoten uppfylld
-Lyssnat på kroppen och tagit det lite lugnare med bara promenader
-Anmält mig och sambos intresse att bli familjehem för ensamkommande flyktingbarn
-Gosat i sängen med bästa voffsingen
-Målat naglarna och masserat händerna
2013-03-11
21:45:22
Dag 129
Idag är en sådan där dag. Då det har vart stressigt på jobbet. Och inte för att jag faktiskt haft klientarbete...nejdå...det är den där j*kla byråkratin...och jag rycks med. Jag hatar att ryckas med i det där. Mina chefers hets över att allt ska hinnas med...istället för att acceptera att det inte går och anställa flera personer. Tja...jag vet inte. Det är den där stressen, den tär på mig. Jag är säker nu, på att det är den tillsammans med lågkaloridiet, som gör att jag aldrig blir helt frisk..och som gör mig extra mottaglig för alla sjukdomar som existerar (så känns det nu...)
...
Tog i alla fall mig tiden att motionera lite idag. Det blev 25 min på löpbandet. Joggandes. Jätteskönt! Äntligen är jag tillbaka igen! Nu blir det bara bättre! Längtar till i morgon!
Bra-lista!
-Joggade 25 min
-Var ärlig mot en person som irriterade mig,
istället för att fortsätta vara irriterad satte jag ord på känslan
-Hållt mig till matplanen
-Gått mina steg
-Rensat lite kläder i min klädhög
-Myst med vovven
