ZtorZillen

 

Seriöst?!

Så nu har vi alltså flyttat in i en bostadsrätt. Ett radhus.

Förra ägaren gick förbi i morse och påpekade "lite snällt" att gräset inte alls var så trimmat som när han bodde där, och häcken bör nog också klippas. Tyvärr var jag inte själv med och hörde detta, då hade jag nog bitit ifrån. Jisses. Vi har massor av blommor, för han som bodde här innan är pensionär och var singel...klart han har tid att vara i trädgården! En annan jobbar ju 100% och vill inte vara i trädgården speciellt mycket om det går att undvika...

Men sambon...han fick sådan prestationsångest. Blev helt nojig om vår trädgård. Jag säger bara det: herrejisses! Vi har aldrig bott i radhus innan, vi har aldrig haft en trädgård. So what om det inte är perfekt? Vem är egentligen perfekt?

Seriöst, vem försöker dem lura? En perfekt trädgård betyder inte att de har ett perfekt liv.

Så försöker jag i alla fall intala sambon...men....ja, jag vet inte...

 

Bara därför så har vi nu måndagsstrejkat. Efter jobbet har vi bara gjort måndagsmys.

Först gick vi ner till vattnet och badade/simmade, sedan var vi och handlade "gottis" (vattenmelon, kokos och färska hallon...lite vaniljglass också).

 

Vi har börjat prata mer och mer om det här med barnlöshet också.

Det känns skönt.

Nu är jag inne på andra försöket med Pergotime.

Men...jag vill också njuta av att bara vara vi.

Vara tillsammans med mannen i mitt liv och vara glada, inte oroliga hela tiden.

Vi har också bestämt oss för att strama åt kosten!

Under våren har laktos och mjölkprodukter smygit sig in i våra liv...

Inte bra.

Har läst på en hel del amerikanska bloggar och forum om PCOS,

också där nämner flera personer att man måste bli extrem för att vågen ska visa någon nedgång...

 

Så...det är väl dit jag är på väg igen.

Extremkoll på maten!

Bara naturligt. Ingen frukt heller, och ingen laktos eller gluten eller socker.

I can do this!