2013-09-30
22:48:00
Glad och pepp
När jag ser sådana här modeller blir jag bara så glad!
Hon ser så frisk ut. Fräsch.
Gillar att det inte bara finns pinnsmala modeller utan också sådana som ser ut som mer "vanligt" folk.
2013-09-30
19:46:17
Minns ni?
Helgen har jag spenderat i sängen.
Inte på något kul, sexigt sätt...utan verkligen nerbäddad, snörvlande och drickandes te.
Det har skapat en hel del tankar. Och oro, inför morgondagen...då det är vägning på Itrim på schemat.
Jag känner mig orolig för att jag inte har tränat så som jag velat.
Maten fungerar okej, eller till och med riktigt bra.
Nackdelen är att jag har svårt att få till vardagsmotionen och den övriga motionen...
Va svårt det ska vara.
Samtidigt känner jag har det mentala utvecklas hela tiden.
Vet ärligt talat inte hur jag ska förhålla mig.
Idag satt flera kollegor och åt godis/kakor på lunchrasten.
Det var så svårt att se.
Jag riktigt tittade och stirrade som besatt.
Som avundsjuk på att de ger sina kroppar socker.
Varför?
Jag vet inte. Det kanske återigen är brist på kontroll.
Jag vet inte vad jag väger och jag vet inte om det här fungerar för mig.
Går jag ner i vikt, eller upp i vikt?
2013-09-28
22:01:00
Isnt it...
2013-09-28
21:00:33
Jag förändras
Jag är sjuk. Kan det vara för att jag har fuskat med kosten? Eller är det bara så att jag nu har tagit del av det som mina kära kollegor så gärna delat med sig av? Den årliga förkylningen. Nackdelen med att folk känner sig så väl friska att de går till jobbet, trots rinnande näsa och ont i halsen. Tack.
Det började i torsdags eftermiddag. Jag rasade helt enkelt. Helt plötsligt kändes det som att andas genom ett sugrör. Men...jag var klok nog att inte gå på träningen på torsdagkväll. Jag skulle ju på personalfest på fredagen..så det gällde ju att ta hand om sig själv. Gick det bättre? Sovmorgon på fredagen, flexade hem tidigare. MEN nej...jag blev inte bättre, snarare tvärtom. Värre. Och det var den personalfesten. Så typiskt. Nu när jag äntligen har kollegor som jag trivs med och som jag på riktigt vill umgås med, inte så som jag haft det förut..när jag kännt att jag inte har något gemensamt med någon.
Jahapp. Var i alla fall hemma och kurerade mig.
Idag likaså.
Idag blev det dock lite väl med "jag tycker synd om mig själv".
Både jag och sambon halkade in på tycka-synd-om-mig..-köret.
Slutade med en pizza för sambon och en kebabrulle för egen del.
Med vatten till. Ingen läsk i alla fall.
Inte direkt detox-mat eller Itrim-mat.
Men men.
Som sambon sa; vi ska leva så här resten av våra liv. Det gäller nu bara att hoppa upp i sadeln direkt.
En måltid som var dålig ska inte innebära att resten av dagen ballar ut..
Sagt och gjort. Vitaminer och detoxpulver är intaget som vanligt.
2 liter vatten är drucket.
Vardagsmotionen avklarad, trots andnöd och rinnig näsa och huvudvärk.
Känner mig stolt över mig själv.
Jag har klarat av att inte balla ur helt även om jag nu åt en kebabrulle.
Nu känns det i hela min kropp. Detoxen är bra för mig.
Det här är mitt nya liv. Inifrån och ut.
Jag förändras!
2013-09-26
02:23:00
Barnfetma och klänningsavund
Ibland när jag tittar på amerikanska serier, eller något program från USA, blir jag riktigt provocerad.
Ja, jag blir provocerad av alla tjocka människor.
Inte tjocka som i 20-30 kilos övervikt....utan människor som är som jag har varit (sjukligt feta). Eller ännu värre.
Folk med 70-80 kilos övervikt. De som bär runt på en till vuxen människa liksom.
Vad är det som händer? Vart är världen på väg?
Det är ju synd om människor.
Hur kom det sig att de blev så feta? Så abnorma?
Det är ju inte normalt. Eller är det det?!
Jag blir i alla fall provocerad av detta. Mest...för att jag är rätt så övertygad om att mycket handlar om okunskap. Att vi i Sverige, är långt fram i undervisningen i skolan..och att våra barn VET vad som är hälsosamt. Sedan finns det ju flera barn som lider av barnfetma i Sverige också, och det är inte okej. Vart är världen på väg? Är det så dålig kvalitet på maten som serveras i skolorna? Eller bristen på motion? Eller vad är det? Brist på vardagsmotion? Brist på information? Brist på gränssättning från föräldrar till barn som hellre spelar online-fotboll än att faktiskt spela fotboll ute på gården?! Eller en kombination.
En sak som blir följden av detta...eller kanske inte just detta. Men det faktum att många är överviktiga skapar också en helt annan klädmarknad. Fina kläder för brudar som inte bara är pinnsmala. Det kan jag sakna i Sverige. Det finns mycket via postorder och så. Det kan man inte säga att det inte finns. Men jag hade velat känna mig fin även som 100+. Jag ville ha klänningar och må bra i min kropp då med. Nu är det lättare, även om min kära rumpa inte tar hänsyn till att övrig kropp har minskat i omfång...
Jag saknar i alla fall kläder för kurviga. Jag vill ha mer klänningar till folket!
Och om jag inte får det, får jag väl lära mig att sy då...
Om ni inte har några bra tips att dela med er av?
2013-09-25
20:03:16
Varm i själen
För det mesta klagar jag ju på mitt jobb här,
Eller så känns det i alla fall
Idag hade jag besök av ett fd gatubarn från Albanien.
Idag hade jag besök av ett fd gatubarn från Albanien.
Han är arg och rädd.
Mest rädd. Han ska bli utvisad.
Migrationsverket har sagt sitt. Och hans liv har därmed upphört att existera, enligt honom.
Varför ens bry sig, när ingen bryr sig tillbaka?
Klok kille.
Mycket skarp. Jag sa det också. Jag tycker om att jobba med dig, för du är så olika många andra barn jag jobbar med. Du ifrågasätter och vill lära dig nya saker. Det är inspirerande för mig att jobba med sådana som du.
Men det smärtar mig att se en så klok kille strunta i skolan. Att jag ser att du har så stor potential, men att du inte ens försöker. Vill du ens vara här?
Om det du har berättat för mig stämmer. Har ingen någonsin brytt sig om dig. Du har fått klara dig själv och lärt dig överleva den hårda vägen.Men nu. NU i Sverige. Finns det flera som bryr sig om dig. Bryr sig och ställer krav. VI vill att du ska utvecklas och nå din fulla potential, oavsett om det är i Sverige, Canada, Albanien eller Thailand...det är oviktigt. Vi vill ditt bästa. Och jag tror att det gör dig förvirrad och ledsen, över att det skulle ta så lång tid att få någon som bryr sig om dig. Därför tror jag att du inte vet vad du ska göra med dina känslor.
Tårarna rinner ner för kinderna.
Jag säger att vi tar en paus. Vi går ut för lite luft. Sen kommer vi tillbaka och pratar utan tolk.
Mötet fortsätter.
Jag vet inte hur jag ska agera eftersom ni tycker om mig, säger han.
Mitt hjärta brister. Jag funderar seriöst på att adoptera alla barn jag jobbar med. De behöver kärlek.
Det smärtar att Migrationsverket ens tänker tanken att skicka tillbaka barn/ungdomar som inte har något att återvända till.
Vi lägger upp en planering på hur han ska klara av att ens ta sig upp ur sängen. Och försöka hitta lite hopp.
Han viskar något till sin god man. God mannen säger till mig; "han vill säga något till dig på svenska".
Han går sakta fram till mig. Lägger armen om mina axlar (jag är väldigt kort) och säger mitt namn och fortsätter; "jag tycker jättemycket om dig" och kramar mig hårt.
Det blev varmt inom mig, djupt inne i själen..och det smärtar att veta att den här killen är så övergiven. Och att med största sannolikhet så kommer Migrationsverket skicka tillbaka honom....plötsligt känns mina viktproblem mycket små...och jag ska ägna resten av kvällen att INTE bekymra mig om min vikt!
2013-09-24
10:29:00
Hjärnspöken
Nu har jag läst ut denna underbara bok!
EN bok som jag önskat kommit flera månader tidigare, kanske till och med ett år.
Det hade varit ett stort stöd, och jag kan tänka mig att denna kommer vara ett stort stöd för många Itrimmare i framtiden.
Jag älskar denna bok, för det känns i mångt och mycket som att jag läser om mig själv. Dels där jag har varit och dels dit jag vill komma. Jenny gjorde sin resa i mycket högre fart än jag själv.
Men...det är många tankar och funderingar som är lika i alla fall. Många hjärnspöken som delas, tjockisar emellan.
Jag önskar att jag haft denna bok, som sagt, innan...eller när jag började min resa. Som ett stöd och som något jag kunnat ha i handväskan och bara ta upp och läsa lite för att återigen finna inspirationen.
Nu har den fungerat på samma sätt för mig i alla fall. Även om jag inte är i början av min resa.
Jag tänker mer att jag är i mitten, ungefär.
Men även om jag har läst boken, så kommer jag behålla den i min handväska för att ta upp och läsa om hur härligt det är att äntligen få på sig de där snygga kläderna man bara ÄLSKAR och har drömt om att få ta på sig. SÅ;
TACK JENNY för denna underbara bok!
2013-09-23
20:01:00
FÄRGGLAD
Försöker se livet ur en annan synvinkel nu.
Jag ser mig inte längre som "tjock", även om jag rent BMI-mässigt fortfarande är en stor flicka.
Speciellt nu med 2 månader in på detoxen och magen minskar allt mer!
Jag märker dock hur mycket bättre jag mår om jag faktiskt bryr mig om mitt utseende.
Det finns faktiskt ett mellanting, man behöver inte lägga ner timmar och åter timmar på sitt utseende, bara för att man vill vara fin. Man behöver inte heller bli som jag själv var för cirka ett år sedan, åt andra hållet. Dra en kam genom håret och "hepp" jag är klar!
Nej, nu försöker jag odla mitt mellan-jag.
Jag bryr mig, men ändå inte så där överdrivet. Jag vill vara fin, men ändå liksom..inte FÖR mycket!
Så...
En tanke är att allt eftersom jag behöver köpa nya saker till garderoben, verkligen fokusera på det jag tycker om. Inte det som är praktiskt. Utan bara det jag mår bra av och njuter av att ha på mig. Sådana plagg är färgglada, helst kjol eller klänning.
Det som är lite trist, är dock urvalet i min storlek. Det är som om STOR = fult eller säckigt.
Varför skulle inte jag kunna njuta av mina former i färg och fin?
FFF. Färgglatt, former, fint!
Det är så jag vill ha det. Surfade runt lite lätt nu...och hittade spontant några klänningar jag gillade direkt...men nog är det finare med färgglatt??
2013-09-23
18:13:52
God dag, "tant röd"!
Som ni förstår, så blir här inga barn gjorda, så att säga...
Jag och sambon har fått dille på ekologiskt, miljövänligt, närproducerat...osv
Så varför inte testa på ekologiska bindor...jag menar, egentligen, varför inte?
Man har dem ju så nära kroppen, och det är klart att det ska vara det bästa till lilla mig?
"Vad ska jag annars få slänga pengarna på nu när jag inte äter choklad vid mens-dags?"
NEJDÅ, jag är inte bitter. Jag niger så fint och hälsar god dag till kära tant röd och på återseende.
Det är trevligare när du går...ungefär så.
I alla fall. Nu sitter jag här, framför datorn. Med en ekologisk binda i trosorna.
Nice, serru!
Jag är inte den som är den.
Här har vi öppet sinne och kan prova det mesta. Även om jag just nu mer känner för att prova ekologisk choklad...eller en tårta gjord på ekologiska ägg å grädde...det lockar LITE mer just nu.
Nejdå, jag är inte bitter, bara lite småtrött.
Hittills måste jag säga att de är lite "stela" men på något vis mer sköna än de bindor jag testat på innan...och ja, det har väl blivit en eller två, eftersom det ju inte var första året i år, då jag har haft mens...
Hittills måste jag säga att de är lite "stela" men på något vis mer sköna än de bindor jag testat på innan...och ja, det har väl blivit en eller två, eftersom det ju inte var första året i år, då jag har haft mens...
Jag är mycket nöjd och kommer köpa dem igen, även om de är lite dyrare än vanliga..
Det är vid dessa tillfällen jag också önskade att jag föddes som man, eftersom jag även får lite lätt smärta så där...vid dessa tider.
Smärtan har dock minskat drastiskt med kostomläggningen. Då tänker jag främst sedan två månader tillbaka, innan jag började med detoxen i relation till hur det är nu. Kan det vara gluten och laktos som är boven till ännu ett bekymmer i livet (-läs menssmärtor-).
Sambo vittnar även om att PMS försvunnit. Kul för honom å hunden!
Själv...sitter jag mest här nu..och drömmer om ekologiska chips. Eller något i den stilen.
Egentligen är jag inte sugen på det, det är mest hjärnan som förknippar Tant röd, med att man måste bjuda på något när man ändå får "besök". Thats all.
2013-09-21
10:32:00
Cashewröra (igen)
Nu har jag äntligen gjort det igen. Denna underbara uppfinning. En slags laktosfri röra, som man kan använda som gräddfil/creamfraiche...något sådant!
I alla fall.
Förra gången blev det ju lite halv-misslyckat, eftersom jag var lite stressad och inte läste igenom HELA receptet innan jag började.
Men denna gång var jag väl förberedd och insatt i vad jag gjort för fel innan.
Förra gången så tillsatte jag mer vatten när nötterna legat i blöt...jag vet inte hur jag tänkte där.
"Hemligheten" var att låta cashewsarna ligga och dra, LÄNGE, i vattnet. Sedan tillsätta äppelcidervinäger!
Sedan mixa allt. MED det vatten de har legat i sedan innan. Och som ni ser blir ju nötterna lite mer åt grå-brun-daskiga hållet efter att de legat några timmar. Men det är helt okej!
Denna gången gjorde jag också på ekologiska cashewnötter.
Röran blev mycket väl godkänd av mig och sambon tyckte OK. Nu ska jag snart åka till bror i Stockholm och hälsa på. Min PT-bror. Ska också ha uppföljning på detoxen. Boostar mig själv med lite vitaminer i tablettform, lite blåbär och vatten! Ska nu packa ner lite cashew-röra som han ska få som tack för att han alltid finns där för mig!
2013-09-20
23:23:38
Dag 322 "dagens"
Idag har det varit full rulle på jobbet Så min "klassiker" har det inte blivit så mycket av.
MEN!
Det blev i alla fall 10 434 steg idag.
Så stegmålet är avklarat! YES!
Annars blir det ingen träning idag. Bara slapp och mys med lilla Samson.
Imorgon är det återigen uppföljning på detoxen!
2013-09-20
04:26:00
Biggest loser-pepp!
Bara titta på denna bild!!! Blir man inte pepp, så säg!!!
2013-09-19
23:15:00
Dag 321 "dagens"
Till "dagens" serveras;
10 252 stycken välpromenerade steg
55 extra svettiga Friskis&Svettis Basgympa-minuter
Och som krydda på moset; lite pepp i form av en före-efter!
2013-09-19
22:09:36
"Målsnöre"
Jag glömde berätta att jag även fick ett målsnöre av min nya coach S. Detta målsnöre, är egentligen inget snöre...det är ett plast (stelt) snöre runt midjan som sitter fast knipsat med någon form av metallbit i mitten som håller fast endarna..tanken är att den ska sitta löst och fint och om den börjar sitta hårdare är det ett tecken på att man ska ta sig en funderare på vad man pysslar med...ungefär!
Jag är ju inte i mål..ÄN...på länge.
Jag har också varit så opepp på att kilona inte rasar så som jag vill. Varför kan de bara inte lyda?!
MEN jag har ju också märkt att kläderna sitter finare. Så, jag ska försöka att inte stirra mig blind på vågen.
Eftersom det var coach S "första gång" att sätta på ett målsnöre..så blev det lite tajt över magen...men, det gör inget! Varför? Jo, för att jag vill ha mitt snöre som en ständig påminelse om vad jag pysslar med. Vilket fokus jag ska behålla. Att fokusera på god mathållning, bra vardagsmotion och dricka vatten och se till att mina ombytta pass blir av! Det är det som mitt "snöre" ska hjälpa mig med! Så är tanken i alla fall.
Idag på jobbet tog jag upp en klassiker.
Att stå vid skrivbordet! Hur svårt kan det vara? Det fungerar ett par dagar, sedan sätter jag mig ner....en timme eller så, sedan lite flera timmar och ett par dagar senare sitter jag bara och står inte alls.
Nu ska jag i alla fall känna på mitt snöre under dagen och bli påmind; STÄLL DIG UPP! Ta en omväg förbi kopiatorn innan du går på toa! Ta trapporna! Gå iväg med "grannens" post också, fast när jag har kommit tillbaka från att just ha lämnat min egen!
Nu ska här satsas!
Ska också börja skriva upp "dagens". Dagens motion, dagens steg.
Har blivit riktigt slarvig att ens använda stegräknaren...
2013-09-18
22:31:00
Gruppträff x 2
Som sagt, så gick jag på två gruppträffar igår!
Det var roligt att träffa en ny coach och höra hur han höll sina träffar.
Det var också roligt och inspirerande att träffa andra, nya, Itrimare, som gick i en annan grupp!
Så tack för att jag fick gästspela.
Det är så spännande detta med Itrim och viktnedgång. Omläggning av livsstilen och så. Vi kommer från olika världar, känns det som ibland. Vi är på väg olika snabbt till olika mål. En i min "nya" grupp, visade sig att hon inte alls tog det här med Itrim på så stort allvar, hon berättade att hon brukar "fuska" ofta. Men...hon sa det inte så högt att så många fler än jag och min bordsgranne hörde det. Nej,då.
Frågan är då; "för vem fuskar du?"
Det är ju inte för ITRIM:s skull som jag vill gå ner i vikt. Även om de stöttar mig till 100%, så tjänar de ju ändå pengar på detta. Det är deras jobb. Jag menar inget illa med det, utan det är bara ett konstaterande. För vem fuskar du? Det är ju du själv som drabbas. Det är ju också så jag kom till Itrim från början...för att jag under tidigare försök att gå ner i vikt alltid har "fuskat", avvikit från planen och återgått till gamla vanor. Kan också tycka att om du "fuskar" eller avviker från din planering, ofta...då kanske det snarare handlar om att du har återtagit en av dina gamla vanor?
Eftersom det var lite detta som var temat på Itrim-mötet...eller snarare; vad visar forskningen om hur man behåller sin nya vikt?
-Daglig motion, 60 minuter (då räknades ALL rörelse, typ gå till jobbet, gå ut med hunden, ombytt motion osv)
-Minskat kalori- och fettintag (i relation till vad du hade som tjockis...)
-Ät frukost (vad ska man äta? det framkommer inte i forskningsunderlaget, utan det viktigaste är ATT du äter, vilket verkar logiskt då man inte har samma tendens att överäta resten av dagen om man äter frukost)
-Regelbundna måltider (som coach E sa; "julafton är också regelbunden")
-Regelbunden vägning (samma kommentar som ovan..vad är regelbunden?)
-Små, inte stora, återfall
2013-09-18
21:07:11
Dag 320 Gruppträff
Igår var jag på dubbla gruppträffar! Jag tog nämligen igen en som jag tidigare missat. Det blev intensivt men också nyttigt. Nu behöver jag lite mer stöd och tid för reflektion...för jag är lite trött på detta nu. Jag har liksom kommit in i en vardag. Samma mat hela tiden, och jag kommer mig liksom inte för att prova något mer exotiskt eller bara något nytt!
Som vanligt känner jag mig pepp och upplyft av att gå på gruppträff och förra veckans deppiga läkarbesök känns allt mer avlägset...temat var Egentid och sömn. Mycket intressant.
Jag älskar de flesta människorna i min grupp.
Vi har blivit tre tjejer/kvinnor/damer som alltid sitter vid samma bord.
Det är så roligt och upplyftande att höra dem berätta om sina tankegångar, för i mångt och mycket tänker jag på samma sätt.
Det är så skönt att få bekräftat att jag inte är ensam.
Som en tjej berättade nu; hon känner sig nöjd. Hon är nu lätt överviktig, och kanske behöver gå ner två-tre kilon för att bli normalviktig, enligt BMI. MEN hon har ingen lust. Hon känner ingen motivation. Hon vill försöka lära sig att njuta av den kropp hon har nu, för hon har aldrig mått bättre. Varför inte ta vara på det? Varför sträva efter ytterligare något annat mål, när man är nöjd?
Är det inte bättre att sträva efter något mål inom ett annat område?
Kände så väl igen mig.
Jag känner nog så i mångt och mycket också.
Jag är rätt OKEJ med att väga 84-85 kilo. Jag mår bra.
Jag är stark och tycker om min kropp.
Ska jag inte hellre fokusera på annat i mitt liv? Sådant jag inte är nöjd med?
Hm..jag vet faktiskt inte. För det är ju samtidigt så att för varje kilo jag går ner, hjälper det i möjligheten att bli gravid sedan...det är svårt att veta vart jag ska lägga fokus.
Känner mig lite lätt förvirrad, om jag ska vara ärlig.
Har ni några tips?
2013-09-17
23:31:00
Belöningslista från och med 85,3 kilo
Här kommer min belöningslista! Den ska på något vis påminna mig och ge mig lite mer pepp. Varje kilo räknas. Även om det är sååå svårt att få bort dem nu.
-1 kg
Nagellack
-2 kg
Restaurangbesök
-3 kg
Biobesök
-4 kg
Doftljus och dagspa
-5 kg
Orkidé
-6 kg
En ny tröja/klänning/kjol
-7 kg
Ett smycke
-8 kg
Manikyr/nagelförlängning
-9 kg
Nya träningskläder
-10 kg
Utomlandsresa
-1 kg
Nagellack
-2 kg
Restaurangbesök
-3 kg
Biobesök
-4 kg
Doftljus och dagspa
-5 kg
Orkidé
-6 kg
En ny tröja/klänning/kjol
-7 kg
Ett smycke
-8 kg
Manikyr/nagelförlängning
-9 kg
Nya träningskläder
-10 kg
Utomlandsresa
2013-09-17
22:27:21
Bästa köksmaskinen
Hallojs!
Bästa köksmaskinen jag har just nu måste ändå vara glassmaskinen.
Vilken strålande uppfinning. Det bästa är att man helt och hållet kan välja sina ingredienser. Vill man ha en nyttigare variant av glass kan jag varmt rekommendera kokosmjölks-varianten.
Jag blandar kokosmjölk, ett ägg eller två, lite kakao och vaniljpulver...ibland även sötningsmedel i form av stevia...men jag tycker att det är svårt med stevia, hur man ska dosera och så. (jag har starkstevia och inte någon slags utblandad steviaströ eller liknande).
2013-09-15
21:25:10
Mental träning
Sitter och försöker göra flera saker samtidigt. Lyckas mindre bra. Jag vet inte om jag har berättat detta eller inte, men jag har gett på mig den utmaningen att börja plugga igen. Samtidigt som jag jobbar. Tanken har tidigare slagit mig och jag har då tänkt att det kommer bli för stressigt. Denna gång, ger jag mig på det i alla fall. Det är en kurs på 30 hp i mental träning. Den går på halvfart. Så jag tänkte i alla fall ge den ett försök. Första uppgiften ska vara inlämnad på onsdag, kurslitteraturen har ännu inte kommit. Lätt att få panik för mindre? Jo, jag tackar ja....
Nejdå. Min lärare verkar vara en skön snubbe och han menar att man får använda den litteratur man själv finner lämplig, bara man hänvisar till källan man använt så är allt "lugnt". Så...nu ska jag alltså försöka göra klart denna uppgift. Beskriva mental tränings historik. I korta drag naturligtvis då den endast får vara ca 2 sidor. Känns ovant att skriva en skoluppgift. Lite smånervöst. Men...det gäller att tänka positivt. Allt handlar om attityd, det är något jag har lärt mig det senaste året, med allt vad viktminskningen gett...
Hittade en söt bild som jag tyckte passade till ämnet också!
Nejdå. Min lärare verkar vara en skön snubbe och han menar att man får använda den litteratur man själv finner lämplig, bara man hänvisar till källan man använt så är allt "lugnt". Så...nu ska jag alltså försöka göra klart denna uppgift. Beskriva mental tränings historik. I korta drag naturligtvis då den endast får vara ca 2 sidor. Känns ovant att skriva en skoluppgift. Lite smånervöst. Men...det gäller att tänka positivt. Allt handlar om attityd, det är något jag har lärt mig det senaste året, med allt vad viktminskningen gett...
Hittade en söt bild som jag tyckte passade till ämnet också!
2013-09-14
20:21:59
Passa på
Det gäller att passa på nu. Nu när vi har så fina grönsaker i Sverige. Jag och sambon har kommit på, sedan vi började med detoxen...att det faktiskt smakar bättre och mer med ekologiskt odlade grönsaker. Eller ekologisk mat överhuvudtaget. Problemet är priserna. Vi har inte råd att köpa ALLT ekologiskt, även om vi kommer göra det mer och mer nu när sambo får mer stadig inkomst efter december då han tar examen...just nu lever vi mest på min lön och sedan kompletterar med hans lön när han jobbar. Han pluggar ju heltid också. I alla fall. Vi väljer att prioritera vissa basvaror som ekologiska, helst närodlade också. Ägg är en sådan sak. Ägg från frigående höns är viktigt för oss, speciellt utomhusgående. Eller så tänkte vi först, sedan fick vi höra av en säker källa att det inte alltid är lätt att få höns att gå utomhus, även om de har möjlighet till det. Ägg köper vi i alla fall av en lokal bonde, som har frigående höns.
Sambon säger att han tycker att han blir mer mätt på de här äggen än de vi har köpt i affären. Min kokosgröt blir mer gulaktig av dessa höns än "vanliga"...
(Mammas tomater)
Mamma och jag började ju plantera små tomatfrön i början på året...hon har nu flera sorter och jag har en. Mina tomater är så små..som coctailtomater..fast plantan är bifftomater. Hahaha. Mammas tomater däremot...de är finta och röda. Å andra sidan har hon ju ett uterum, och mina står på balkongen. I alla fall. Jag har provätit mammas tomater som var KANON. ÄR det någon av er som har erfarenhet av att odla på en balkong? Vi bor ju i lägenhet..men skulle vilja odla mer grönsaker till nästa år. Går det att odla squash till exempel? På en balkong? Tips tas tacksamt emot.
2013-09-12
23:40:28
Dag 314
Lite kort sammanfattning om läkarbesöket, som är orsaken till min frånvaro...
Inga positiva nyheter, men inte heller några negativa. VI pratade inte om det jag ville (möjligheter till att få hjälp att bli gravid), utan vi pratade om det han ville (PCO och övervikt). Han konstaterade att min medicinering hjälp, eftersom jag gått ner i vikt (eftersom det inte kan bero på att jag äter strikt och motionerar regelbundet *ironi*). Jag sa att jag mått jättedåligt av medicinen....han skrev ut en till medicin och rekommenderade mig att börja ta medicinen i lägre dos. Blir jag gravid ska jag sluta medicinera genast.
Tycker det är obehagligt med medicin-fixeringen generellt i världen. Lite som "din tonåring är ledsen, jag skriver ut antidepressiva", "okej, du har adhd, jag skriver ut lite lugnande"..."jaså? du är utbränd? ta de här pillrena och sjukskriv dig ett tag"...Istället för att ställa sig frågan "VAD ÄR DET SOM ÄR ROTEN TILL PROBLEMET" Istället för att medicinera bort symptomen...som han nu försöker göra med mig...men det var väl kanske lite så jag ville från början också? "Jag är fet, ge mig ett smal-piller"
Det blev iallafall ett pass på Friskis idag också. I den lilla by jag bor i finns det bara grupp-pass på Friskis, alltså inget gym. Så för ett år sedan...eller ett halvår sedan hade jag aldrig köpt ett friskiskort. Men nu har jag alltså gjort det. Inser, när jag står i duschen...att det har kommit så många fler fördelar av viktminskningen än de där självklara fördelarna som alla förstår. Mindre ont i knäna, kan köpa kläder i vanliga affärer, orkar gå långpromenader med Samson, når golvet med handflatorna (med raka ben) osv osv.
Det som blev så tydligt var idag. När jag gick på passet. Själv. Kände ingen där, men gick dit för att träna och ha kul. Bara sådär. Skit i vem som orkar bry sig om att sucka åt den där tjockisen med noll koordination. Skit samma. Jag är där för att jag vill bli svettig, jag vill gå ner i vikt...och det ska jag klara på naturlig väg! Jag har ju klarat av det hittills, eller hur?!
Och vilken skönhet jag var sedan då! Drypande av svett studsade jag likt en liten gummiboll, in i duschen...så jäkla stolt över mig själv! Jag gjorde det! Igen! Själv. Jag vågade. Jag utmanade mig själv och en av mina största rädslor, att motionera i grupp...nu har jag gjort det! Jag är stark!
Heja mig! Det är en sådan kick för självförtroendet...att klara av något man inte trodde att man skulle klara av. Jag är så stolt och glad. Det här kommer gå bra. Tacka vet jag bror min och hans detox! Den har gett mig en liten extra skjuts i rätt riktning och jag är nu gladare än jag varit på mycket länge! Tänk vad naturlig mat kan göra för underverk!
2013-09-10
22:32:03
Nu är det gjort!
Nu är jag medlem i Friskis & Svettis!
Å dagens pass var så jobbigt att jag går och lägger mig tidigare idag!
NATTINATT!
2013-09-09
23:27:00
Dag 311
Imorgon ska jag på enskild träff på Itrim.
Ser fram emot det. Det är första gången med min nya coach. Ska bli spännande.
Känner mig också nervös inför läkarbesök...
Just nu ligger dock fokus på att tanka med positiva målbilder.
Att titta på före- och efterbilder ger mig själv lite av en positiv-boost. En självförtroende-boost, eller vad man ska kalla det.
Jag vill vara en av dem. Jag är snart en av dem! De som lyckats vända trenden, bygga nya vanor och hålla kvar dem. De som lyckats med stor viktnedgång. Nu är det minus 19 kilo. Det ska bli mer.
Med hjälp av stödet från min bror och från Itrim.
Nu ska jag titta på fler Biggest loser-bilder!
Vi hörs i morgon...
2013-09-09
22:11:08
Kokostopp
Ett annat tips på lite gott-gott är kokostoppar!
Kokos, smör, ett ägg, lite kakao...blanda, in i frysen!
De var tydligen inte så dumma, för sambon snappade åt sig en direkt innan jag hann fotografera.
Jag gillade dem också. Känns bra att kunna välja lite annat än bara kött å grönsaker.
Inte nog med att det var gott och enkelt! Det är också helt OK att äta under detoxen!
2013-09-08
18:53:42
Så nära...
Det är så nära nu! Minus 19 kilo med Itrim. Det känns faktiskt overkligt att säga det...men när jag fyllde på med kulor i min burk så kändes det plötsligt som ett faktum..det här är det jag har minskat...det är de här kilona som jag har svettats och slitit för. Nu är de borta. De ska inte komma tillbaka!
Jag är lite dåligt på att komma på vad jag ska skriva, för när det gäller det allmänna känslostatusen så är det ganska OK just nu.
Så istället för det, så kommer mitt bästa helgtips i "snacksväg"!
Det är nämligen kokoschips!
Helt enkelt tunna små bitar av kokos. Inköpta på Netto, men finns säkerligen på andra affärer också.
Kokos är ju lite lätt sött, så för min del känns det som ett jättebra substitut för annat onyttigt, speciellt på helgen då jag gärna vill ha något att tugga på när man sitter med andra som väljer andra mindre nyttiga alternativ!
2013-09-07
10:24:21
Itrim-läxa del 2
Vad kan jag göra varje dag, varje vecka eller ibland för att må ännu bättre?
Varje dag:
-meditera
-gå 10 000 steg
-laga mat från början (undvika halv- och helfabrikat)
-skriva av mig
-pussas och kramas med de jag tycker om
-välja mat av bra kvalitet
-vara positiv
Varje vecka:
-träna regelbundet
-vara mer social
-pyssla med mina orkidéer
-fixa naglarna
-fotografera
-titta på komedier (=skratta mera!)
-läsa
-lära mig nya saker
Ibland:
-vandra
-gå i skogen
-pyssla (=vara mer kreativ)
-prova kläder
-gå på bio
-sjunga högt
2013-09-05
22:56:53
Dag 307
Bild 1 (svart)
Dag 33 (12-11-30)
Vikt: 95,2 kg
Byxstorlek: 50/52
Bild 2 (blå)
Dag 307 (13-09-05)
Vikt: 85,2 kg
Tröjstorlek: 38/40
Byxstorlek: 46
Dag 119 (13-03-01)
Vikt: 88, 6 kg.
Tröjstorlek: 40/42
Byxstorlek: 46/48
Sist men inte minst...eller jo det är den faktiskt!
Dagens mått (dag 307)
Det är alltid lättare att se skillnad på andras bilder, tycker jag.
Jag är glad och tacksam över att jag tog foton och mått i början, så att jag kan jämföra...ibland känns det så overkligt. Har jag inte alltid sett ut så här?
Eller?
Vad är det som har hänt?
Samtidigt, när jag mäter mig och håller upp mina före-mått..så blir jag nästan chockad och fundersam.
Återigen; är det sant?
Hjärnan hänger nog inte riktigt med alla gånger, varför jag på det sättet tycker att det är bra att viktminskningen 2013 har varit mer långsam!
Det har också resulterat i att det mesta i kroppen hänger på.
Sladder, fladdermus-hud har jag hittills bara fått på armarna och ännu är det inget jag stör mig på mer än att jag konstaterar att det finns där. Magen ser fortfarande rund och go ut, men nu lite mer åt det sunda hållet..inte så att jag faktiskt äcklas av min egen mage!
P.S ser ni att min lilla stegräknare kom med på bild också?
2013-09-04
23:41:01
Itrim-läxa del 1
Fick som en liten läxa att göra, igår på gruppen.
Första delen i denna uppgift var att fundera på hur det känns att vara lycklig, tillfredsställd, nöjd och glad. Sedan skulle man skriva ner dessa tankar.
Tänkte att jag lika gärna kan göra uppgiften offentligt, så att säga...
Så hur känner jag mig då när jag är lycklig, tillfredsställd, nöjd och glad?
Jag skulle säga att jag känner mig lugn. Det finns en inre harmoni. Jag känner att "det är bra nu", det finns inget som saknas. Jag är närvarande i nuet. Jag kan le utan att det är ansträngande och det bubblar till lite i magen. Det känns som om det är flera delar i kroppen som är synkade och de är liksom på samma bana. När jag skrattar eller ler av lycka känns det som om inget saknas, det känns varmt. Jag känner mig pigg och fräsch och upplyft. Jag känner mig också längre och sträcker nog på mig mera, även om jag tror att just det är omedvetet. Jag får något drömmande i blicken och ler!
2013-09-03
23:09:00
Vägning
Dagens vägning
Vikt: 85,3 (104,2 kg)
BMI: 35,1 (42,8)
Fettprocent: 36,4 (45,8%)
2,7% skillnad på fettprocenten förra vägningen och idag!
Det är ju helt sinnessjukt, kan det verkligen stämma?!
I alla fall så är det roligt att jag går ner stadigt nu, även om det är några hekto i taget.
-0,4 kg från förra vägningen (två veckor sedan).
Om -2 hekto så är jag inte längre en av de där tjockisarna som alla tjockis-operations annonser på facebook riktar sig till.
På gruppträffen så gav coachen ett riktigt bra tips; en belöningslista!
Det ska jag skriva!
NU!
Återkommer när jag har en belöningslista.
2013-09-03
21:54:23
Dag 305 -Ett litet blåbär!
Oj, oj, oj...vilken märklig dag! Den har varit så märklig...att jag väljer att berätta om den i korthet. Morgonen började med en lätt klädsvårighet...efter en incident på tåget så stod det klart att jag MÅSTE byta kläder, nuvarande kläder var täckta i blåbär (jag hade gjort ett försök att äta frukost på tåget...INTE smart med blåbärssmoothie...jag behöver väl knappast förklara detta mera?).
Jaha, inte nog med att jag nu såg ut som ett missfärgat blåbär..så skulle jag nu ta mig till en plats jag aldrig tidigare varit på och detta på tid. Med en mobil som slutade att fungera, tack för den google maps! Men jag kom i alla fall till Länstyrelsen i Linköpingen där utbildningen var. Till en början kunde jag inte fokusera utan var helt fixerad vid min blåbärsfantasi...och sände många tacksamma hälsningar till Itrim..hade detta hänt för ett år sedan hade jag sett ut som ETT riktigt blåbär. TJOCK och BLÅ-fläckig...det hade liksom inte gått att gömma sig. Nåväl. På lunchen sprang jag in på första bästa affär Gina tricot. Tog ett par leggings i L och en tröja i M. In i provhytten, det passade, betalade, bytte om på en toalett..och lugnet hade åter infunnit sig. Plötsligt står jag där, tittar mig själv i spegeln, rättar till frisyren och skrattar åt mig själv! Vad är det som händer?
Har detta någonsin hänt förut? Att ett litet blåbär som en själv, går in på en affär, väljer två plagg och kan dessutom HA dem. Inte bara det! Blåbäret såg inte så dålig ut...inte nog med detta. Efter utbildningen påpekade en man, visserligen av äldre modell, men i alla fall; att jag verkade så otroligt intelligent och kunnig inom området migration samt att han var imponerad över att jag kunde lagstiftningen så väl. En komplimang? Av en främling?
Blåbäret blev nu stolt som en tupp. Studsade iväg till tåget, åkte hem, åkte vidare till gruppträffen på Itrim. Det är verkligen en ljusglimt i det här med viktnoja, icke-mat-orgier, fett%, måltidsersättningar och knytnävar! Gruppträffarna ger mig näring...! Minns ni inlägget när jag erkände att jag porrsurfade mat? Alltså inte porr som sex, utan porr för en sockermissbrukare/ätstörd, jag googlade bilder på sötsaker och mat! Bara för att gotta mig i recept. Skit samma. I alla fall så är gruppen ett jättestort stöd och efter att ha pratat av sig och hört andras reflektioner så mår man lite bättre än innan, man är lite mer pepp...och det bästa med denna gång var att jag fick en komplimang av en deltagare jag inte träffat sedan innan sommaren! Så barnsligt glad jag blir när jag får komplimanger! Det är inte vanligt, och har aldrig varit. MEN tror att jag i samband med viktnedgång fått större självförtroende och bättre självkänsla, och därmed även är bättre på att ge ANDRA komplimanger...
Systemteori och karma förenas i en ying och yang symbol! Allt hänger ihop, dagens lärdom.
Vägningen var också positiv! Återkommer i ett inlägg senare om hur den gick ;)
2013-09-02
23:23:00
Veckans steg
Måndag
6 988
Tisdag
11 114
Onsdag
10 051
Torsdag
7 800
Fredag
8 073
Lördag
10 500
Söndag
10 234
Kommentar;
I det stora hela får jag säga att jag är nöjd. 4 dagar av 7 fick jag över 10 000 steg.
Inte jättebra men inte heller jättedåligt! Nu är det ny vecka och jag ska köra hårdare så får vi se vad stegräknaren visar!!!
Tips på att få flera steg tas tacksamt emot!!!
2013-09-02
22:16:21
Dag 304
I morgon ska jag på utbildning i Linköping. Det kommer bli en riktig matutmaning...funderar på om jag ska ta med mig matlåda eller äta ute....hm...vi får se. Efter utbildningen hinner jag precis hem, innan jag ska på Itrim möte också. Det är återigen dags för vägning och gruppmöte. Av någon märklig anledning så känns det mer jobbigt nu än det gjorde tidigare, med vägningen alltså...jag har återigen hittat gnistan för att verkligen engagera mig i detta med viktnedgången...samtidigt känner jag att jag lägger ner mer och mer fokus på att må bra istället för att bara fokusera på vikten!
Även om maten fortfarande tar stor del av fokus...
Nu är jag ensam hemma med hunden. Jag märker också att det då känns lättare att tänka på mat. Att mat gärna blir en tröst när jag är ensam. Att jag också gärna tänker i de banorna...att bara jag äter lite så blir jag mindre ensam...hm...
Denna vecka som kommer, kommer jag ha som mål att gå och lägga mig INNAN 23:00. Jag är lite dålig på det här med sömnen. En kollega till mig håller på mycket med feng shui. Jag funderar på att införa det i vårt sovrum, för att känna ett mer lugn i sovrummet. Nu är det så stökigt...ska kolla lite feng shui-bloggar när jag sitter på tåget i morgon...nu ska jag förbereda frukosten lite! Det ska bli en stärkande smoothie till frukost!
Jag har valt att gå två år med Itrim. Just nu känns det väldigt tryggt även om jag också är inne i en period då jag inte alls gillar själva vägandet...vågen tyckts reta mig. Jag upplever att jag kämpar, men att den hånar mig...ett hekto ner, två upp, tre hekto ner ett kilo upp...det är som en jojo, fast ändå ner lite i taget..om man slår ut det på en månad....elller så...
2013-09-01
03:59:00
Inspiration!!
Dagens inspirationskälla är tidigare Itrim:are!
Surfade runt på Itrims hemsida och hittade flera länkar till personer som just nu genomför samma resa som jag gör!
Klockrent!
Klicka på bilden nedan för att komma till mer inspiration!
