ZtorZillen

2014-07-05
11:13:11

Jobbigaste dagen: Lördag
 
Det är något med lördagar som gör veckan så svår...motivationsmässigt.
Jag är uppväxt med en pappa som älskar excel-filer. Han gör banne mig statistik av allt!
Det ska sättas upp mål. Föras dagbok över framsteg och sedan utvärderas. Riktigt målmedveten är han.
Jag har en ambition att vara likadan, inte alltid, men i alla fall när det gäller min motion och träning.
Sååå...i början på året skapade jag mig en fil som heter kort och gott "träning". Där har jag sedan årets första dag fört in alla de tillfällen då jag har tränat...
 
Det är faktiskt bra att gå in och kolla på ibland. Jag förstår också nu varför mitt år viktmässigt sätt ut som det gjort.
Motionen är nog sämre detta år än det varit på...tja...i alla fall sedan jag träffade min sambo..så sämst på ca 7 år då..
Promenader med hunden registrerar jag inte, utan skriver upp "ombytt träning".
Simning gjorde jag riktigt mycket i början på året...men inte nu längre. Vissa veckor kommer jag endast upp i en timmes träning totalt. I snitt har jag tränat 1,8 tillfällen/vecka. Och det är liksom halvtid nu, kan man säga...juli-månad har börjat.
 
Ser också ett mönster i NÄR jag tränar. Gärna på eftermiddagar/kvällar/efter jobbet. Onsdagar och söndagar tycks vara mina favoritdagar. Lördagar NOT SO MUCH!
 
Jag klagar på min motivation rätt mycket. Och har så gjort i princip hela detta år. Samtidigt ser jag att fler och fler av de viktbloggerskor jag följer har "lagt ner" eller gett upp. De har börjat skriva om annat och har struntat i vikten...bra på ett sätt: tror verkligen inte att det är nyttigt för den mentala hälsan att ständigt nojja sig över vikten. Sorgligt på ett annat sätt, att försöka och försöka och sedan ge upp...
 
Det finns ju ett driv i mig. Det är ju därför jag fortsätter. Det ger mig hopp om framtiden och en bekräftelse för mig själv "ja det är svårt att gå ner i vikt", nu när jag vet att jag har PCOS. Men jag ger ju inte upp. Även om jag numera mer kan säga att jag står still och försöker förlika mig med tanken på att jag kommer aldrig bli smal, men jag kan f*n leva hälsosamt i alla fall!
 
Tankarna bråkar numera dagligen med mig.
Tankarna varvar mellan lust att hetsäta och släppa all kontroll, till att börja med soppor och shakes igen, till att fortsätta med det jag gör och "lita på processen". Jag ältar med mina nära och kära så mycket att de inte ens vet vad jag äter numera. Jag kör paleo fortfarande. Men ältar alternativ som om jag vore besatt av en matdemon!
Jag mår psykiskt dåligt över att min sambo är 10 år äldre än mig och att han mår dåligt över att han inte har blivit pappa än. Han är stressad och jag försöker lugna oss båda. Samtidigt som jag i mitt innersta tror att allt löser sig om jag går ner 10-20 kilo till. Samtidigt som jag försöker lära mig att älska och acceptera mig själv som jag är. Ja, ni ser själva vilket kaos!
 
Lördagsinspirationen brukar jag hitta i Biggest loser.
Så idag kommer jag att njuta av det fina vädret och titta på Biggest ute i solen, samtidigt som sambo jobbar och Samson sover på mina fötter...
 
Ha en bra helg, vänner!
 

Kommentarer:
#1: Anonym

Ge mig tre fyra månader sen är jag på igen :-)

Att älta dieter och träning kanske är ett sätt att hantera det som är svårare. Viktnedgång ökar chanserna till graviditet. Nu kommer jag inte ihåg riktigt men visst kör ni pergotime nu? Hur många gånger? Om det blir ivf klarar du viktmålet? Eller hur mycket behöver du gå ner?

Livet kan ändra sig så mycket snabbare än vad man tror men jag vet hur tufft det är.

Jag vet ju att du kan va jäkligt envis, så nu utmanar jag dig!! Varje lördag augusti ut ska du göra en ombytt motion ok. Du kan!!!

Och ja det är jag " tackan"

Svar: Hahah! Hej Anonyma Tackan...(inte så anonym längre)! Åh, roligt med en utmaning! Jag är på! Japps vi kör Pergotime..första tog inte då tog jag två tabletter..om ngra dagar börjar jag andra kuren, även den två tabletter/dag. Nej, jag klarar inte viktmålet. Jag måste gå ner till 75 kilo! Och nu väger jag 89 kg, därför också som jag nojar över att byta "metod"
pcoslife.blogg.se

2014-07-05 @ 12:55:37

Ja, men fortsätt med paleo! Det tar tid att ställa om kroppen igen genom att äta oprocessad mat. Och olika mat påverkar hormonerna i kroppen olika också. En kalori är alltså inte bara en kalori, det finns olika bra och dåliga sådana :)
PS. Ladda hem extrem weight loss edition också. Tycker den är så mycket bättre än Biggest Loser. De tar tag också tag i den känslomässiga biten av vikten! Och de gör det under ett år. Du kanske redan känner till den :)

Svar: Nej, det gör jag inte...ska kolla upp vad det är för något...! Jo, jag har kört paleo i ett år nu...och jag vet att jag mår bäst av det!
pcoslife.blogg.se

2014-07-05 @ 14:04:10
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: