ZtorZillen

-10 000 steg/dag

-äta något var tredje timme

-äta måttliga portioner

 

Jag vet inte. Men det känns som om detta inte är ett sprintlopp...utan maratonlopp. Det är fokus som gäller.

Uthållighet.

Ibland känns det som svårt att hålla motivationen uppe.

Rent ut sagt förstår jag inte hur "alla" viktbloggare klarar att gå ner i vikt själva. Vad är hemligheten?

Jag känner jag skulle behöva mer stöttning. Och mer input. Mer...vad ska man säga...? Erfarenhet?

Det är nog det jag söker. Någon som vet hur det är.

 

I dag har jag, sambo och hund äntligen kommit ner till mamma och pappa. Jag har bland annat plockat rabarber idag. Vissa av dem var lika "långa" som jag... (155 cm). Häftigt va? Jag har en bild tagen på mig tillsammans med dem..men har glömt min sladd till datorn hemma i norrland. I morgon ska jag och mamma på Kappahls rean...hoppas det blir mycket nytt och fint.

Vad gäller motionen så är den på noll. Mycket promenader blir det dock med hunden och jag når över 10 000 steg varje dag! Heja mig! Maten går det si och så med. Försöker tänka på portionskontroll, men som sagt..det är svårt. Jag känner mig rätt less på det mesta just nu. Jag är såå trött så att ni inte kan ana. Jag har knappt någon motivation till att blogga, då jag känner att min fantasi har tagit slut. Känns som om jag inte vet vad jag ska skriva alls...jag tror jag har fått lite prestationsångest då jag upptäckt att det faktiskt är så många som läser min blogg... (nu har det ju iofs minskat men i alla fall!)

Mina grannar har bråkat hela natten. Jag är trött...sååå trött på mina grannar. Att de aldrig ger sig? Suck.
I morgon åker vi söderöver! Skriver förmodligen inget i morgon...hörs på fredag!

Idag var jag, sambon och grannen vid kolonilotten som vi delar.

2 timmars arbete blev det. Fy va jobbigt det va! Men kul va det, vilket ju var viktigaste!

I morgon ska vi sätta potatis. Hon som har grann-kolonilotten gillar inte rabarber, så då tog jag lite av henne (hon har sagt att jag får ta allt, men det kan jag liksom inte me...).

Haft en bra dag. Kört lite styrketräning också nu på kvällen...

Har också funderat mer kring en belöning...jag tror att det blir ett Tomas Sabo-armband.

Nu ska jag bara hitta en affär som säljer det, tydligen inte helt enkelt här uppe...hm..

 

Hur spenderar man mors dag på bästa sätt, när det är ca 70 mil mellan mor och dotter?

Jo, man spelar betapet! Dagen till ära så vann dottern för första gången också, annars brukar mamma utklassa mig. Mycket bra start på dagen. Nu ska jag ut med vovve i värmen!

 

Idag hände det.

Min sambo har fått sommarjobb med eventuell förlängning. YES!

Så fantastiskt skönt! Vi har snart levt i ett år på bara en lön. Förut hade vi ju också hans a-kassa, vilket ju var lika mycket som min lön..men de senaste sex månaderna har vi endast levt på min lön som sagt. Detta innebär att vi nu kan börja unna oss lite mera. Till exempel kan vi köpa färsk fisk istället för fryst, vi kan äta ute då och då. Vi kan åka till storstan och shoppa. Vi kan resa till södra Sverige och hälsa på mina föräldrar och sambons mamma!

Mitt internet fungerar inte hemma, varför jag nu skriver lite på jobbdatorn...men men...ska få hjälp med datorn ikväll så hoppas att jag snart är tillbaka!

Nej, nu får det vara nog! Jag tänker härmed ta ett uppehåll att läsa bloggar som bara skriver ner sig själva...
Jag menar sådana bloggar som bara klankar ner på sig själva, typ: "jag kan inte, jag går bara upp i vikt, på måndag börjar mitt nya liv, oj det gick inte men nästa måndag..." osv

SLUTA genast upp. Bestäm dig: är du redo eller inte? Om inte, så är det okej. Alla kan inte känna sig motiverade att ta tag i sin ätstörning eller sin överätning! Och det är okej, det kommer säkert en dag. Ljug inte för er själva. Det är också mer negativt att jojobanta än att vara överviktig. Om du inte har motivationen, men ändå vill gå ner i vikt? HITTA motivation, inspireras av andra. Börja se dig själv med nya ögon. Ska du blogga, börja skriva mer positiva saker...om det som är positivt med dagen är att du bara tog två kakor i stället för tre, skriv om det! Alla är vi barn i början. Alla resor börjar med ett steg. Slåss du mot stressig vardag och har äntligen belönat dig själv med att pyssla om dig själv eller få egentid, det är bra! Skriv om det! So what ifall du inte rasar i vikt, se på min resa!

Ge inte upp dig själv. Se det lilla. Alla små förändringar kommer hjälpa dig på vägen. Faller du dit en måltid? Skit i det, upp i sadeln igen bara. Ge inte upp hela veckans kämpande för ett misstag, ge inte upp drömmen som du haft så länge bara för ett litet snedsteg. UPP igen bara. Är trött på allt detta negativa. Mitt huvud gör ont.

Jag vill läsa om positiva saker! Om små framsteg, eller stora framsteg. Om hur man övervinner sina hinder i vardagen...inte bara allt nattsvart..

Vad vill ni läsa om i de bloggar ni läser?

Jag "firade" ju mitt minus med lite shopping in tha big city of Sundsvall.

Jag å sambon, och hunden, åkte tidigt igår för att fira. Hem kom jag med nya skor, nya bh:ar (en orange!!!) och nya byxor (rosa!!)!

Varje gång jag provar bh i affären, så blir jag lite irriterad på mig själv.

Varför ska det vara så svårt att byta ut sina gamla bh:ar mot nya? Varför ska det vara så svårt att skämma bort sig själv till det yttre så att säga? Varför är det lättare att "skämma bort sig" med mat?

 

Just nu känns det som om jag verkligen behöver bli bortskämd. Mår riktigt dåligt så här i slutet på lingonveckan. Svettas och fryser omvartannat. Lättirriterad och NOLL lust att träna.

Hm...återkommer med veckorapport på målen!

 

Gissa vilken tid på månaden det är nu för mig?

Minns ni denna serie på TV4?

Har ont i knät, blir ingen träning idag, så skämmer bort mig själv med en massa youtubande!

Titta på denna serie, om ni har missat den!

I mitt jobb så förespråkar jag alltid vikten av att fokusera på det positiva. På utveckling. Inte bara se problemen. I mitt privatliv tycks jag inte alls leva som jag lär. Jag har de senaste dagarna kommit på mig själv flera gånger. Exempel: jag trivs inte på mitt jobb, jag tycker inte att jag går ner i vikt i relation till hur mycket jag kämpar, jag börjar bli gammal å har ännu inte blivit mamma. osv osv.

Varför ska det vara så lätt att fokusera på det negativa? Vad är det som är så svårt med att se det positiva? Exempel: jag är uppskattad på mitt jobb av mina klienter (det är ju faktiskt för dem jag jobbar!), jag har förändrat min livsstil och tränar regelbundet och alla mina värden är bättre idag än för ett år sedan, jag är 26 år och....nej, den behöver jag tänka lite mera på...

Just nu känner jag att jag är trött på mig själv och på min attityd. Jag ska under dagen fundera på vad jag behöver göra för att förändra den. För det måste jag faktisk. Förändra.

 

Tack för alla gratulationer (i förväg å i efterskott!). Och för att svara på frågan angående jobbintervjun: det är i södra Sverige, får jag jobbet blir det en flytt. Jobbet är som boendestödjare på ett gruppboende för ensamkommande barn. Jag är lite trött på myndighetsutövningen, nämligen. Är trött på att flytta också, men både jag och sambon resonerar så att det blir en flytt neråt inom fem år i vilket fall som helst. Ingen av oss har liksom hittat "sin plats" här. Och han har inte heller fått något jobb...å det är svårt att försörja sig själv, en vuxen till och en hund med bara en socialsekreterar-lön. Tyvärr. Jag har också på senaste tiden reflekterat över det faktum att jag alltid ligger efter med papperjobbet...med all dokumentation. Och hur det liksom är ett ständigt vara på ett sockontor. Det är liksom inget konstigt. Det är snarare så att det är konstigt om du inte ligger efter...
Det är ingen skön känsla att varje dag efter jobbet känna att jag har massor kvar att göra....

Har ni sett detta program på TV? Vad tycker ni?

Själv har jag väl egentligen aldrig sett ett helt program. Däremot har jag sett två halva. Men jag klarar liksom inte av det. Känns som om det är förnedrings-tv. Blir fruktansvärt irriterad av att det känns som om allt handlar om pengar. Fokus blir liksom fel. Det känns också som att partnern är rätt elak, eller är det bara jag?
Personligen vill jag ha en sambo/partner som stöttar och peppar och motiverar, inte säger att jag är en tjockis och att det var åratal sedan jag var sexig! Gör det mig mera pepp? EH...nej! Jag skulle bli arg, ledsen och sårad...antingen älskar du mig eller så gör du det inte. Vill du jag ska gå ner i vikt för att bli hälsosam eller för att jag ska bli sexigare? Är det för att du inte anser mig vara sexig, ska du BANNE mig också träna! Så det så..stå inte å ät en hamburgare medans jag knaprar i mig sallad...usch! Irriterad. Stötta istället.

Min sambo tycker att jag är så duktig att jag har fått en liten present. Tre stycken nike-hårband som jag kan ha när jag tränar! Skitbra, då jag har saknat detta nu när jag har så kort hår att jag inte kan sätta upp det.

Perfekt peppningspresent!

Två tummar upp!

Idag, kl 18.00, börjar min jour. Första gången ever jag har jour på soc. Håll tummarna att det blir en lugn helg.

Återkommer!

I dag kommer jag hem lite senare från jobbet. Har ju haft semester i en vecka. Så det är mycket som ska hinnas med så här första dagen. Men! Jag börjar kl 9.00 idag. Så lite sovmorgon har jag allt fått.

Nu ska jag iväg på dagens första möte!

 

Hej hopp!

Grattis på födelsedagen, broder.

Idag är det 9 april, då fyller min älskade lillebror år. Idag blir han 23 år.

Gammalt. Känns konstigt när ens lillebror bara blir äldre och äldre, betyder inte det då att jag måste vara ännu äldre?

Just nu sitter jag i vardagsrummet. Mamma sover. Pappa sitter vid datorn, så gör också jag å sambon.

Samson sover ute på gården. Och brodern min har fem stycken brudar på besök som grattar honom.

Appropå att fira! Så fick min brorsa en nyttig tårta i födelsedagspresent:

en kesellatårta med MASSOR av frukt och bär på.

Tyvärr va jag så seg att jag inte kom på att fotografera den förens halva va uppäten.

Jaja, så kan det vara. Men kul och inspirerande i alla fall att få det skrivet på näsan, att man kan även fira födelsedagar på ett nyttigt sätt.

 

Dagens utmaning:

- äta tacos i lagom mängd (ingen hetsätning eller överätning)

- inte äta någon tårta/cheescake