ZtorZillen

 

Det är ju roligt att höra att folk SER att man har gått ner i vikt.

Februari har ju varit en pissmånad för min del. Med sjukdom varvat med återfall idåliga vanor.

Kebabrullar och glass vid sjukdom som tröst. Återigen tröstätande.

Dock har jag försökt hålla mig till något sånär vardagasmotion. Ätit ny medicin och fått biverkningar som ytterligare har försvårat saker och ting. MEN samtidigt har jag hållit vikten (inte gått upp, men inte heller gått ner). Jag har mått hyfsat bra mentalt...lite upp och ner men okej i det stora hela.

Jag har fått massor av komplimanger denna månad. Vilket också gjort att jag har blivit nyfiken på mina mått.

Det känns liksom overkligt.

Hur kan det ha hänt något i februari, när jag inte själv ser något på vågen?

 

Samtidigt. När jag ser bilderna ovan...och tänker på hur jag minskat i klädstorlek (för jag SER verkligen INGEN skillnad på bilderna)...då blir jag riktigt stolt och faktiskt SKITER i hur februari har gått. Det viktigaste är ju helheten. Vart kommer jag ifrån? Ångrar att jag inte tog kort dag 1. Och tog mina tröj- och byxstorlek och skrev upp. Eller jag vet att jag hade 52-54 i byxor.

 

Denna månad har ändå som sagt, varit positiv genom att jag har fått så många fina komplimanger.

Som jag kanske, för första gången i mitt liv (??) kan suga mig åt och ta till mig...

Och njuta. Säga "tack" och mena det.

Det är fantastiskt.

Samtidigt som det peppar mig massor och jag bara vill-vill-vill börja träna och bli ännu finare och mindre!

Jag vill så gärna återta mitt MiniZillen...nä..nu ska jag städa lite!

På återseende!