2012-06-28
09:51:00
Avundsjuka
Jag har nog inga tips faktiskt. Jag är likadan. Så jag tar tacksamt emot tips däremot ;)
När jag kämpade galet mycket med min vikt så läste jag massa viktbloggar stup i kvarten och varje sekund jag hade över. Det pajjade mig. Jag mådde dåligt och var viktavundsjuk jag med. Sedan började jag läsa matbloggar istället. Såna där med nyttig mat, vilket inspirerade mig att tänka på hälsan i stort istället för (enbart) vikten. Och plötsligt så släppte det.
Men jag kan fortfarande bli stressad och avundsjuk på annat när jag surfar runt bland alla bloggarna.
Jag stressar upp mig för fina snygga bloggar med massa läsare och kommentarer. För det vill jag med ha. Och viktbloggare med snygga före/efterbilder och snygga inspobilder och träningsbloggar och matbloggar med vackra foton. Det har liksom med bekräftelsen att göra. För jag är nog så pass osäker i mig själv att jag behöver andra som peppar och säger att jag är bra för att jag ska vara glad, haha. Dum man är.. *suckar*
Det är väl bara att inse att alla har sin grej. Gäller bara att hitta min egen. Det som jag är bra på. Tidigare har jag känt att det jag är bra på är att koka perfekt pasta. Men nu äter jag ju inte det längre. Så inte ens det kan jag stajla med.. *flinar*
Men shit vad kompakt texten blev. Hm. Jag förstår om du inte orkar läsa, hehe
Känner återigen igen mig i det du tar upp. Avundsjuka betyder ju att msn vill ha något som någon annan har och det är ju en komplimang så länge man inte missunnar den andra parten lyckan. Va avundsjuk du, det är jag:-) när det gäller stressen försök att finna ro i att du på ditt sätt är på rätt väg.
Jag försöker tänka på mina förutsättningar och påminna mig om vad som fungerar för mig. Men visst är det svårt. Och om jag är på fel humör kan jag blir riktigt grinig. :(
Men samtidigt vet jag ju hur mycket jag jobbar för mina resultat, men jag skriver ju inte alltid det. Därför antar jag att det kanske är så för andra också?
Du är långt ifrån ensam. Här är en till. Jag blir först avundsjuk. Sen försöker jag förstå vad som gör att det gå bättre för andra. Hur har dom lagt upp det? Hur tänker dom? Vad äter dom? Hur mycket tränar dom?
När jag tänkt på allt detta så brukar jag komma fram till att det går bättre för som för att dom är duktigare. Då brukar en annan tanke komma till mig. Prestations ångest. Varför kan inte jag vara lika duktig? Efter många tankar och funderingar så brukar jag komma fram till att detta troligtvis beror på att jag valt att göra roligare saker, äta lite godare mat m.m.
Det gäller att "diskutera" logiskt med sig själv.
Det är fånigt att behöva erkänna men när jag känner så där brukar jag ta en bloggläsarpaus fån personerna som triggar igång mig. Och fokusera på mig själv och sen när jag känner mig stark och redo att ha distans så läser jag och känner glädje för dom istället för bara stress :)
Ja du det där med avundsjuka. Det är en synd och som gör att man ofta missar målet.
Vad har du för mål? Fokusera på det istället för att fokusera på vad andra uppnår.
Jag är sån också och det tror jag att många är. Jag menar det är en sak om grannen tänker att den ska gå ner 5 kg och sedan har gjort det och väger 75 eller om jag ska gå ner 25 kg och sedan väger 75 kg. Det säger sig själv att det inte kan gå på damma tid och eftersom vi har olika förutsättningar så kommer det vara annorlunda. Kanske får vi kämpa lika hårt under våra olika tider men det handlar bara om en själv i slutändan. Det är viktigt att vi tar ett steg i taget och inte känner att vi ska nå målet direkt. Kanske är det bra att ha mål som istället är hur jag mår och känner mig istället för envar vikten. Vad är det egentligen som säger att jag är friskare och mår bättre av att väga 75 kg om jag inte är med i kroppen och bara tänker på mat och annat istället för att väga 90 vara nöjd med min kropp, känna att jag har en rutin på träning och sedan äter jag sund och vikten håller sig jämn.
Nu menar jag inte att man inte ska gå ner i vikt men jag menar att vi har olika mål och det är synd att jämföra sig med andra. Det gör att vi tappar fotfästet och trillar dit själv. Vi missar målet helt enkelt.
Kanske är detta långt och rörigt men gå gärna in till min blogg och läs mer om Tjockholmsbibeln... Intressant och tänkvärt!
Www.viktinfo.wordpress.com
Lotta
Jag känner också så där ibland och då brukar jg fokusera på det JAG uppnått och vilka drömmar jag har. Vi är alla olika och har olika framtidsmål. De som man är avundsjuk på har nog också kämpat hårt för sin vikt, sin livsstil, sina materiella saker...skulle jag vilja vara DEM? Nej, jag är nöjd med mitt liv och strävar efter att bli den bästa av mig själv. Ingen annan :)