ZtorZillen

2012-02-22
22:18:46

Fri?

Hetsätning

* Personen hetsäter regelbundet och återkommande.

* Har tappat kontrollen och kan inte sluta äta under hetsätningsperioderna.

* Kan äta fort och i smyg eller småplocka snacks under dagen.

* Känner skam och skuld över sitt hetsätande.

* Har en historia av misslyckade dieter.

Personer som lider av bingeätande spyr inte regelbundet, övertränar eller använder laxermedel som bulimiker gör. Det finns studier som tyder på att de kan vara genetiskt predestinerade för att väga mer en genomsnittet vilket gör att de bantar och blir hungriga och sen hetsäter.
Men det är också vanligt att de äter för att döva känslor för att trösta sig själva och undvika jobbiga känslor.

Källa: www.comunicera.se

Jag vet inte hur länge det är sedan jag hetsåt senast, och det spelar egentligen mindre roll. Jag är stolt över att jag inte längre vet exakta dagar, timmar, minuter, sekunder...sedan jag senast hade en period av hetsätning. Jag är stolt över att jag ärligt kan säga att jag har haft ett 2012 utan hetsätningar. Jag vill förmedla hopp, för er som läser detta och även ni drabbats av denna nedbrytande sjukdom...den tär på självförtroendet. Men när man väl har bestämt sig, och börjat sin resa, då bygger det upp självförtroendet för var dag som går utan hetsätning. Idag firar jag att det har gått 52 dagar på detta år OCH att jag inte har hetsätit!

Ingen mer skam och skuld kring mat, det är mitt mål. Något jag fortfarande brottas med. För det ska ni veta, mitt förhållande med mat är fortfarande inte friskt. Jag räknar nu kalorier och märker för var dag som går att jag inte alls är van att äta så här mycket varje dag utan att ta allt i en sitning. Nejdå. Jag må vara en liten miniTjockis, men jag brukade inte äta speciellt mycket normala dagar (om man nu ska tänka kalorimässigt, vilket jag ju nu gör..iom att jag räknar mest hela tiden nu...).. I alla fall känns det fel att nu äta mer än vad jag anser mig själv behöva, samtidigt lär det mig att jag har ett mycket märkligt förhållande till mat och att det är något jag måste börja ta tag i. Min och matens relation...

Med små steg i taget så hoppas jag att jag snart kan säga att jag mer eller mindre är fri. Att jag inte tänker på mat varje dag, som en slags tröst och kompis. Utan att mat kommer vara kalorier, födoämne, energi, något nödvändigt för att kroppen ska må bra...inget straff, ingen belöning, bara vanlig energi för att orka med helt enkelt...

Jag hoppas att det inte blev för tungt för er...nu ska jag nog sova lite! Natti natt!



Kommentarer:

mitt förhållande till mat är osunt och kommer att förbli - det har jag insett och förlikat mig med.

en gång anorexi - and so on...

jag är frisk, stark och glad. äter så mkt nyttigt det går för att just inte få plats med skräpet.

och det blir bara bättre.

kram till dig och hur mkt lycka till som helst:)

2012-02-23 @ 06:42:16
#2: ealina

Grattis till 52 dagar! Jättebra, jue!! :D



Själv är jag inte fri från matmonstret. Jag har en normal vikt, jag äter "som man ska" och har inga riktiga hetsätningsperioder, men jag överäter ändå i perioder. Igår och idag är såna dagar. Jag hoppas att jag ska orka stå emot imorgon. Idag längtar jag efter att få en stund ensam hemma. Men som tur är så har jag barnen omkring mig hela dagen och ikväll kommer Älskling hem innan barnen somnar så det blir ingen "lucka" för ätning för mig. Tur tur.

2012-02-23 @ 15:07:40
#3: Sussie

Tack för att du är så ärlig och delar med dig. Det får en att känna att man inte är ensam och att man kan stötta varandra på nätet.



Matmissbruk är ju det svåraste missbruket att komma förbi. Anser jag. Allt annat kan man ju sluta tvärt med. Men man kan inte sluta äta. Det måste man lära sig att handskas med. Att ta lite av sin drog varje dag. Det krävs stor styrka.

Inte många som tänker på det här... Tror jag.



Ha en toppenfin fredag och helg!

Kram och pepp.

Sussie

2012-02-24 @ 11:23:33
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: