ZtorZillen

Fick tips av en läsare, att när jag har inspirationsbrist skriva något till rubriken "om tio år.." Varför jag nu tar tag i detta.

Om tio år. Vad gör jag då?
Om tio år, ser jag mig själv som lättare..både viktmässigt men också själsmässigt. Jag hoppas att jag inte längre lever i hetsätningensfälla. Att jag klarar av att hålla en kosthållning som jag mår bra av. Förhoppningsvis är jag mamma, lever tillsammans med min nuvarande sambo och hund. Vi äger ett hus i södra Sverige. Jag jobbar inte längre inom socialtjänsten, utan på ett jobb där jag känner att jag verkligen kan förändra människors liv och hjälpa dem. Sambon har äntligen hittat det yrke som han känner att han trivs med samtidigt som han kan kombinera jobbet med familjen.

Om tio år, bor jag och min nuvarande sambo i ett hus. Vi lever fortfarande i tron att vi en dag ska lära oss att ha diska disken innan det blir en hög, av någon anledning äger vi fortfarande inte en diskmaskin. Badrumsgolvet är täckt av smutstvätt som hunden alldelles själv har plockat ur tvättkorgen. Vårt yngsta barn hjälper naturligtvis till med att plocka upp tvätten. Jag känner mig otillräcklig för att jag inte har ett välstädat hus, trots att jag följer mammas råd att städa en gång i veckan, på torsdagar. Sambon känner sig otillräcklig för att trädgården inte är lika fin som för fem år sedan. I hemlighet drömmer han om ett till barn. I hemlighet drömmer jag om en till hund och ett till barn (i den ordningen).

 

Om tio år är min familj förhoppningsvis friska och lyckliga. Detta till trots att vi inte har ett hem som är inrett enligt Feng shui. Vi älskar varandra, trots att våra barn inte är bäst i skolan och trots att pappa inte tjänar mest pengar i kvarteret där vi bor och trots att mamma aldrig lyckas baka en hel plåt med bullar utan att bränna vid 90% av dem.

Om tio år...bor min familj nära mina föräldrar. Min mamma är ständigt och jämt på besök hemma hos oss för att hjälpa till med bland annat trädgården..hon har fortfarande inte gett upp hoppet om att jag ska lära mig att göra sylt och saft. Min pappa kommer på besök för att han vill ha lugn och ro, säger han..men vi alla vet att han vill komma och spela tv-spel med sina barnbarn samt laga hans berömda pannkakor. Min bror och jag är nära vänner och våra barn umgås. Han är förmodligen ensamstående, framgångsrik PT som fortfarande har barnasinnet kvar och som så fort han får chansen lär både sina och mina barn alla hyss han kan komma på.

Om tio år..lever vi i en familj utan att dyrka någon speciell Gud eller tillhör någon specifik religion...jag och min sambo väljer att uppfostra våra barn i tron att kärleken övervinner allt och att ärlighet varar längst. Julen firar vi med hela släkten, de muslimska högtiderna firar vi med sambons systers familj. Kräftskivan firas hos svärmor. Alla är glada, alla mår bra. Kärleken till familjen är viktigare än något annat, det är något som vi alla har förstått om tio år...