Jag och sambon va ju på botaniska i Göteborg, förra året...
Men jag har ju inte visat alla bilder därifrån.
Så i brist på Internet..så får ni ett tidsinställt inlägg med lite blommor!!
När jag och sambon förlovade oss i Danmark, så var vi på en skyltutställning....
Hittade bilderna nu när jag letade efter orkidébilder...
Skyltarna var verkliga och fotograferade av turister som sedan skickat in dem till en hemsida (minns dock inte vad den hette).
Jag vet inte, men jag bara älskar dessa makrobilder jag tagit på olika växter.
De gör mig liksom glad!
Vår förra hund. Ett underbart foto, som så tydligt visar hans nyfikenhet, men samtidigt visar hans rädsla för vatten...
Det regnar fasligt mycket här i södra Sverige...men det blir vackra bilder på vattendroppar efteråt!
För ett par dagar sedan var jag ute och fotograferade och såg denna vackra fjäder. Blev så fascinerad att det blev en lååång fotoserie av fjäderns resa längs älven. Här får ni se några foton…
Detta är en riktigt vårig bild, tycker jag!
Jag är ju på resande fot idag. Varför det kommer lite fotoinlägg idag. Tidsinställda. Så håll till godo.
En av mina första blomfoton tagna med min älskade kamera...älskar dessa vackra körsbärsblommor..
Japanskt körsbärsträd. Vi hade flera stycken utanför vår första gemensamma lägenhet, jag och sambon. Dock blommade de endast tre veckor om året..men då var det riktigt fint, vill jag lova!
Det är nu sex månader sedan jag inhandlade orkidén ovan. Som fortfarande blommar. Helt otroligt. Aldrig vart med om något liknande. Hon är i alla fall den som blommar bäst och längst i min lilla familj, som genom farmors bortgång har blivit en större familj. Jag har nämligen fått ärva alla farmors orkidéer. Jag ska förvalta dem väl. Farmor kommer bli sååå stolt från sitt lilla moln däruppe!
Vilken vacker himmel!!!
Längtar nu tills allt lugnat ner sig i mitt liv. Eller det värsta. Har sådan lust och motivation till att köra 150% nu!
-Samson tittar ut-
Det är nästan sommar här nere i södra Sverige. 20 grader varmt har det varit i helgen.
Samson passar på att blöta tassarna, dock med viss tvekan.
Spana in kroppsspråket. Härligt, eller hur?
Fler än jag som vill tillbaka till sommaren?
Det är börjar bli höst nu. Märks på löven och att kylan gjort entré. Känner mig märklig till mods, kan inte förklara det. Känner mig orkeslös. Känns som om jag gör fel. Att jag borde sörja mera, men jag vet inte hur. Känns som om jag har ett stort hål i mitt hjärta. Som om det är något som saknas. Eller någon som saknas, rättare sagt. Hur får man hålet att kännas lite mindre? Det är som om jag inte kan gråta längre. Pratade om detta igår med pappa, och han sa att jag måste gråta ut. Att han har gråtit ut och att det inte längre gör lika ont för honom. Utan en annan typ av sorgsenhet och saknad. Som om allt förändrats genom gråten. Varför kan jag inte gråta ut? Är jag inte redo än? Det kommer liksom stötvis. Som om mitt undermedvetna inte vill släppa taget. Det är svårt att beskriva…jag känner mig inte tillräcklig i min sorg. På något sätt. Jag vill inte svika farmor, känns som om jag skulle göra det om jag ”släpper” henne. Det är nog det. Det är så jag känner. Som om jag sviker henne. Hur blir jag av med denna känsla?
Förebild. Sommar.
Efterbild. Nu är det höst.
Tja...det finns en charm i båda bilderna faktiskt. Tycker höstbilden är rätt charmig också. Lite dyster, men ändå fin...lite drömsk, kanske.
Men hur var det nu? Vad sa jag? Att jag gillar blommor? Hehe. Nu har nästan alla vilda blommor blommat ut här uppe. Hösten har börjat komma...och det är inte så många blommor som ställer upp för fotografering. Dock hittade jag denna vita skönhet bland bilder jag tagit tidigare i sommar...
Känner mig otroligt seg och dempad idag. Har svårt att finna ork till något...nedstämd. Lite gula blommor kanske piggar upp? Vad tror ni? I morgon är det upp i sadeln som gäller!!! Förresten, klicka på bilderna så de blir större och ni kan se insekterna...
Den här bilden tog min sambo på en promenad förra veckan. Känns väldigt mycket hemma för mig just nu. Saknar min säng. Saknar sambo och vovve. Jag är lite väl hemmakär. Och jag älskar min kudde, fattar inte varför jag inte tog med mig den. Men med nya morgon- och kvällsrutiner hoppas jag att hotell-livet inte kommer tära på mig lika mycket som förra gången. Trivs mest hemma, tråkigt va? Lite skönt att komma hemifrån också..men vill helst dela säng med sambon och somna in till hans tunga andetag...och vakna upp i hans famn...å..längtar hem...
Jag å blommor! Har jag visat dessa bilder innan eller? Nu är det lila som gäller. Som ni ser. Jag är som sagt ingen expert -än- på att fotografera, men det tar sig..eller vad tycker ni? Övning ger färdighet, som man brukar säga. Synd jag glömde kameran hemma. Annars kunde jag gått på jakt här efter fina motiv...
Morgonpromenad med Mr Samson.
Tog med mig kameran...det var mycket tyst ute denna lördagmorgon...inte en själ så långt ögat kunde nå...dock var det några som fiskade i älven...såg rätt mysigt och avslappnande ut.
De blev ofrivilligt morgonens första modeller.
