ZtorZillen

2011-11-22
18:25:01

Ingen dietist-tid
De ringde idag från sjukhuset. Tiden i morgon är inställd. Dietisten har sjukskrivit sig själv, på obestämd tid. Suck. Det blev ett tufft besked. Det har varit det som har gjort att jag klarat av de senaste veckorna, med alla motgångar när det gäller vikten. Reagerade starkt och fick panikkänslor och reste mig upp och tänkte gå till mataffären direkt (fick telefonsamtalet på jobbet).

Som tur är hejdade jag mig när min kollega frågade "vart är du på väg". "öh..till arkivet", svarade jag...
Såå. Kontentan: jag har inte hetsätit idag. Efter beskedet har varje timme, varje minut, varje sekund utan hetsätning varit en seger. Känner mig inte alls på topp. Är arg och förtvivlad. Min sambo vakar över mig som en hök, han är orolig. Jag med. Slutade en timme tidigare från jobbet då jag kände att det är för mycket. Jag känner mig inte alls lika stark längre när det gäller min hetsätning. Visst, jag har inte hetsätit på länge, flera månader. Men ändå...känner ett starkt obehag. Jag vill ha resultat. Jag vill att när jag kämpar ska det visa sig på vågen. Så frustrerande. Vill så gärna att det ska visa sig i byxstorleken att jag har varit mer eller mindre fri från hetsätningen under ett helt år..visst jag har hetsätit, men mycket mycket mindre än vad jag någonsin kan minnas. Jag är duktig. Jag gör framsteg, men det hade inte heller skadat om kroppen visade sin uppskattning!!

Nu vet jag inte hur jag ska gå vidare. Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan. Ska jag försöka läsa på mera om kost och bli än mer fixerad vid detta...eller ska jag skita i det. Ska jag fortsätta att äta på "känn" och hoppas på att resultatet kommer, förr eller senare? Ska jag acceptera min kropp så här och vara nöjd med att jag i alla fall inte går upp? Ska jag börja motionera ännu mera för att på så sätt försöka få igång kroppen? Snälla, ge mig råd. Vet varken ut eller in, just nu.....

 


Kommentarer:
#1: Anna

Jag känner så väl igen dina tankar! Jag har varit där, senast i våras under den terapi jag genomgick!



Nu utgår jag helt från hur jag gjorde, men jag tycker du ska fortsätta så som du gjort. Visst är dietisten ett redskap för att lyckas, men som du säger: du har redan kommit så långt! Oavsett om hetsäningsattacker förekommer eller inte, du är någon annanstans nu känslomässigt än du varit tidigare! Ta vara på det! Finns det möjlighet att prata med kurator eller terapeut och den vägen gå mot friskhet, istället för bara fokuus på kropp och mat? Eller till en dietist någon annanstans än den du sökt till nu?



Hur det än går så är jag med dig! kram

2011-11-22 @ 21:45:28

Trist med inställt dietist besök, men du får inte hänga upp dig så på det!! Du kommer få en ny tid och under tiden får du fokusera på att göra ditt bästa och vara ärlig mot dig själv :)



Och jag älskar orkidér med men är inte så bra på att sköta om dom, aldrig fått någon att blomma mer än när de är nya :(

2011-11-23 @ 01:19:20

Vad drygt att det blev så! Vet du, jag tycker att du ska fortsätta i samma anda som nu. Det viktiga i det här är ju att du fortfarande har såna hetsätarkänslor och risken är ju stor att den känslan blir starkare om du äter annorlunda och tränar mer. Mest om resultaten uteblir menar jag. Fokusera på att få bort den där hetsätarkänslan först och sen går du vidare...

2011-11-23 @ 05:20:55

Vad fantastiskt duktigt att du lyckas hålla dig så länge. Jag har själv känslor och tendenser till hetsätning och även fast jag aldrig varit sjuk måste jag motjobba det så jag vet hur stark impulsen är! Förstår det är ledsamt om kroppen inte visar hur duktig du varit men se det som att du har haft ett läke-år då du fokuserat på att träna din hjärna och bli stark nog att gå vidare. Och att den perioden, då du kanske formar om kroppen, kommer först så den andra är klar och du känner dig frisk och redo. Kram Elbe

2011-11-24 @ 12:45:10
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: