ZtorZillen

 

Tittade nyligen på Mästarnas mästare och blev totalimpad och förvånad när Lars Frölander pratade om kost.

Har tidigare också hört Patrik Sjöberg prata om just vikten av kosten och att det tidigare hos idrottare fanns en stor okunskap om just vikten av kosten. Gillade Lars Frölanders sätt att beskriva att kosten tagit honom ett steg längre. Samtidigt som jag blir lite lätt chockad över att vissa elitidrottare tidigare inte har tänkt på att även kosten påverkar prestationen? Tänker att det märker man ju som vanlig motionär...att beroende på vad man äter känner man sig mer pigg/trött osv...

 

När jag såg hans lycka i vattnet tänkte jag också med lite sorg i sinnet, varför har jag slutat simma, när jag mådde så bra av det? Nu när ryggen varit i princip smärtfri i en hel vecka...varför inte testa att simma lite? Sagt och gjort. Igår var jag i simhallen med min simkompis M. Superhärligt att också göra det tillsammans med någon, då det då blir i lite lugnare tempo och även en social grej...vilket jag ju försöker utmana mig själv om...att vara mer social...

 

Jo..men simningen fungerade i alla fall väl. Och jag hade inte ont i ryggen. Det blev 35-40 minuter av simning, vilket ändå får vara godkänt då det var första gången på några veckor jag simmade. Nu ska detta bli en god vana! Så länge ryggen håller tänker jag också att detta är ett utmärkt sätt att aktivera den, utan att belasta för hårt...!