ZtorZillen

2012-11-30
22:45:19

Viktfunderingar...
Jag måste erkänna en sak. Jag är inte en speciellt social person. Jag tror att det delvis har att göra med min vikt. Jag har alltid varit överviktig...sedan bara några månaders ålder. Men jag tror att jag har liksom använt min övervikt som ett skydd. Dels blev jag mobbad mycket som yngre, men nu...i vuxen ålder, vad finns det för ursäkter att jag inte har några närmare vänner? Egentligen ingen alls. Men jag kom fram till detta igår: att jag nog använder min vikt (i min hjärna) som ursäkt. Ursäkt till det mesta. "Nej tack jag kan inte följa med å dansa" (och så tänker jag "hur ser det ut med en flodhäst på dansgolvet, nej, det är bara pinsamt, jag stannar hemma framför en film i stället")
 
(lite snö i Nyköping igår!)
 
 
I alla fall. Igår. När jag var i Nyköping, då står jag där..och beställer två koppar takeaway-kaffe. Och så kommer det fram en kvinna och pratar med mig. Bara sådär! "Nemen, hej! Hur går det för dig!? Vad roligt att se dig..." Och sedan flyter bara samtalet på.
 
Blev så glad, efteråt. När jag tänkte på att jag faktiskt inte känner kvinnan mer än från mina gruppmöten på Itrim. Blev glad och peppad. Kände mig också stark och mer motiverad. Nu får inte övervikten vara ett hinder längre, jag ska börja utmana mig själv mera! Det är inte schysst av mig själv att begränsa mig så som jag tidigare har gjort. Nu är det dags att vakna upp och ta mitt liv på allvar!
 
Det är spännande hur det skiljer sig i mitt privatliv kontra hur det är på jobbet. Jobbar ju på socialtjänsten och där upplever jag inte alls att jag har svårt att prata med människor, tvärtom. Där ÄLSKAR jag att ta del av andras livsöden och också att få hjälpa till och vara ett stöd för människor i kris...men privat gömmer jag mig gärna, som sagt..men nu ska jag ändra på det.
 
Kvinnan jag träffade igår berättade att hon simmade en gång i veckan. Jag blev sjukt imponerad av all träning hon utförde och samtidigt går på måltidsersättning. Så det är alltså inte omöjligt! Bara lite svårare...men, nu ska jag utmana mig själv att under nästa vecka gå och simma i badhuset! NU ska det bli av, jag ska möta en av mina rädslor. I baddräkt, dessutom. Bland folk. Jo, men det klarar jag. Tror jag. Klart att jag gör!
 

Kommentarer:
#1: Malin

Klart du klarar det! Jag har också planer på att försöka mig på att våga visa mig i en baddräkt snart. Jag vill så gärna simma... :)

Jobbar du som socionom? Jag pluggar till det, klar i januari :)

Svar: Yes, är socionom och jobbar som socialsekreterare!
pcoslife.blogg.se

2012-12-07 @ 00:07:33

WoW! Tack för du påminde mig! Vi har ju en deal, du & jag! Minns du den????? :)

Svar: JAAA! Har sådan ångest för att jag inte kommer iväg...det är så skönt, när det har hänt...
pcoslife.blogg.se

2012-12-07 @ 22:27:54

Gör fri den ångesten genom handling. Du klarar det, jag vet! Efteråt kommer du må som tusen prinsessor, tvåtusen drottningar och tretusen stjärnor x 100000000000 .. ;))

Svar: Will do!
pcoslife.blogg.se

2012-12-08 @ 09:37:48
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: