ZtorZillen

2011-07-26
13:17:18

Funderingar
Idag på lunchen satt jag och pratade vikt med några kollegor. Det är märkligt fenomen. Tycker jag. Det här med fixering vid mat och bantning. Det är fler än man tror som drabbas av olika ätstörningar. Vi pratade om hur underbart en kollega mår nu när hon börjat med LCHF. Jag fick mig en tankeställare.

Återigen började jag fundera kring LCHF. Å alla fördelar jag faktiskt uppnådde med LCHF. Hon pratade om hur pigg hon var, hur hon inte har något sockersug. Hur glad hon är. Jag kände igen mig. Samtidigt som jag reflekterade över hur jag mår idag.

Idag mår jag inte alls så bra som jag gjorde med LCHF. Om man bortser från vikten...så är jag idag stressad. Mestadels hela tiden på jobbet. Jag har också svårt att sova om nätterna och svårt att vakna på morgonen. Jag har iofs inget sockersug att tala om, nuförtiden...men fortfarande ett sug efter kolhydrater i form av ex bröd. Bröd är och har alltid varit svårt för mig. Vi har ett ojämlikt förhållande, där jag gör allt brödet "ber" mig om....

Nu äter jag ju pulver. Till frukost och till lunch. Däremellan äter jag ibland ett mellanmål och ett kvällsmål. Det är inte ett optimalt sätt att leva. Och jag vill inte leva så här resten av mitt liv. Samtidigt behöver jag gå ner i vikt om jag ska uppnå det jag vill: att bli gravid samt att bli nöjd med mig själv. Oavsett vad ni tänker så tror jag att min självkänsla kommer att bli bättre när jag känner att jag kan få på mig ett par jeans i storlek 44. Eller i alla fall ha chansen att ha på mig kläder som går att köpas i vanliga butiker.

Idag på lunchen blev jag också glad. Glad över att det fungerar så bra för min kollega. Och glad över hennes spontana reaktion när jag berättade att jag åtminstonne behöver gå ner 30 kg i vikt. Det glädjer mig att höra hennes spontana reaktion, där hon hade mycket svårt att tro på att jag behövde gå ner så mycket i vikt. Enligt BMI bör jag gå ner ca 50 kg. Det ni! Men det är inte realistiskt. Och det är inget jag strävar efter. Jag har slutat att fokusera kring vikt (inbillar jag mig). Nu tänker jag storlek 44 i jeans. DET är målet!!!

Kommentarer:

För mig fungerade en diet för att jag skulle kickstarta. Om man ser resultat ganska snabbt är det lättare att fortsätta och förändra en sak i taget...så småningom kan du göra bättre val att äta till frukost och lunch som gör att det går bra för dig!

2011-07-26 @ 20:25:03
#2: Anna

Vad härligt att kunna prata och bolla med andra. Och man får hitta sin väg som passar. Jag började med pulver men nu försöker jag få en bra matintag utan pulver och det inte lätt

Kramen

2011-07-27 @ 10:50:07
#3: Anna

Hej hej

Sv:

Ja just nu är jag mammaledig. Ska kolla hur länge i höst jag kan vara hemma:) Sen har man sug efter studera. Jag tillhör dem som inte har någon utbildning. När alla gick i gymnasiet så var jag hemma med barn =)

Men vill studera med inriktning. Att man blir något efter utbildningen. Många tycker jag passar i service yrket så receptionist eller ekonomiassistent har jag sneglat på.

Jobbar inom vården just nu men tar för mycket av mig eftersom jag ger så mycket att när jag kommer hem finns inget kvar till familjen.

Men blir att bolla med någon så man hittar rätt :)

Kramen

2011-07-28 @ 10:40:43
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: